Har hjälpt våra goda vänner  med hemresa till Stockholm. Han 89, hon 81 år. I 2 ½ månad har dom vistas i sin lilla halvt moderna  sommarstuga. Han Alzheimersjuk. Hon har svårt för att gå efter en höftoperation. Med vår hjälp har det väl dom här månaderna gått någorlunda.  Men det kan inte hjälpas, vi har levt under press. En jobbig sådan, det vet alla som levt och lever med en Alzheimersjuk. Förstår inte hur hon orkar. Men nu har dom åkt, vi får lämna över oron till någon annan. Tror inte vi är omänskliga om vi säger att vi känner en frihet. Äntligen… Men våra tankar kommer att  finnas hos dom.  Våra kontakter fortsätter som förut.

Dagens ord:  Freedom  / Frihet

16gr+ sol..                           vi hörs………

Förr konfirmerades man eller ”gick och läste” efter det man gått ut skolans sista klass. Det skedde alltid på sommarlovet. För mig var det ett äventyr. Cyklade varje morgon från Bysjö till Junsele. Från Eden fick jag sällskap av Anna och Ellen.  Tysta och trötta trampade vi på för att komma i tid.

Hemvägen var roligare, tog tid och var full av äventyr.  Vi åt vår matsäck, ibland fick någon av oss punktering, eller kedjan hoppade av, då hjälptes vi åt att laga cykeln. Åh vad vi skrattade. Vart tar det skrattet vägen när man blir äldre?  Vi var många som konfirmerades. Delades upp så flickorna gick för komminister Abrahamsson, pojkarna för Kyrkoherde Lindell.

På kortet sitter jag två från vänster. Anna står bakom mig och Ellen sitter fyra från höger. Vi konfirmerades midsommarafton och midsommardagen 1951. Efter det räknades vi som vuxna. En del gick vidare till realskolan. Vi  andra började arbeta efter Skolkök och snickarkurs och det sjunde skolår som införts hade avslutats. Själv fick jag anställning på det skolhem jag bott på i flera år.

Dagens ord : Forgiveness / Förlåtelse

18gr+     vi hörs

Kjell och jag tillsammans med några goda vänner, åt lunch på Corner House i förrgår. Vi satt inomhus vid ett litet bord för fyra intill väggen. Efter en liten stund kom en fin herre och satte sig ner vid ett annat bord. Han började omgående titta åt mitt håll. Åhh, tänkte jag, man är fortfarande attraktiv vid 74. Sträckte på mig och kände mig beundrad. Han forsatte sitt tittande. Efter ett tag kändes det besvärande. Påpekade det för Kjell, som svarar lugnt/ Han tittar på TVen bakom dig. Ack vad jag bedrog mig. Det satt en TV-skärm på väggen bakom mig. Det var den som drog till sig hans blickar. Men för en stund fick jag känna mig beundrad. Och fåfängan är ju det sista som lämnar människan, sägs det.

Dagens ord : Simplicity /Enkelhet

5gr+                    vi hörs…….

Hittade ett gammalt foto bland mammas efterlämmnade papper. Ett familjefoto från 1892.

Mannen på bilden, August-Jonasson-Djerf föddes 1852. Han bosatte sig i Näsåker 1888 och försörjde sig  som gårdfarihandlare under smeknamnet ”Smålänningen”. Han var gift med änkan Inga Nilsson, född Lidberg, Omsjö. De fick 13 barn tillsammans vilka tog namnet Jonasson. 

Av Erik, Viktor och Einar Jonasson avkomma finns det säkert några kvar i Näsåker. Min pappa brukade ofta nämna Viktor Jonasson Omsjö, som sin jaktkompis. Men 13 barn +  de 2 som hustrun Inga hade med sig. Jag tänker på allt slit, hur orkade dom, utan all den välfärd vi har idag?

Dagens ord: Communication/Kommunikation.    

0,9gr +              vi hörs…….