Min mormor Anna Maria Salomonsson född Vesterlund var född den 1:a sept. 1882. Således för 128 år sedan  i dag. Hon föddes i Krånge Junsele och bodde ”på Västbyn” Krånge till sin död. Min mormor var en riktig mormor, klädd i förkläde huvudduk. Hon var tryggheten i mitt liv när jag som liten bodde på Skolhemmet. När hemlängtan blev för svår, bad jag snällt om lov att få gå till mormor. Alla gånger jag bad om lov,så  fick jag  inte. Utan det var när tant Ketty var på bra humör och jag  först hade gjort min syssla till belåtenhet, jag kunde få gå. Då sprang  jag dit det fortaste jag kunde. Mormor blev alltid så glad när jag kom. Vi kramades inte, men hon satt länge och höll mina händer, och strök dom sakta. Jag tror hon förstod vad jag kände. Sedan bjöd hon på sura lingon och vispgrädde, det bästa hon hade. Ibland kokade hon ett ägg, eller bjöd på kaffe och hembakt kubb. Min mormor var så mild, aldrig ett hårt ord. Hon hade fött 11 barn. Blev änka när minsta barnet inte var ett år. Vi är 17 barnbarn, alla älskade vi mormor. Hennes kärlek räckte till oss alla. Men klockan gick alltid så fort, snart var det dags att gå  tillbaka. <Nu måste du nog gå, men jag följer dig en bit på vägen, sa hon alltid>. Hon förstod att jag  kände det svårt att gå tillbaka.  Så idag på hennes årsdag tänder jag ett ljus och tänker på henne och låter hennes godhet fylla mig.

Dagens ord: Trust    / Förtröstan

13gr +          vi hörs……