Så är dom på plats igen, det gamla strävsamma paret, vindvisaren som i så många år visat oss varifrån vinden blåser. Den måste vara minst 50 år gammal. Inte utan att jag känner samröre med dem. Lika sliten och trött men envis. Inte kan man väl bara bytas ut? Låta någon annan ta ens plats. Nä jag tror vi kommer att kämpa tillsammans till slutet…

Någonting annat som är på plats igen, är sommardäcken på bilen. Det som Kjell har gjort i alla år, men som han egentligen inte ska göra i år,  för han har nyss haft besvär med hjärtat. Envis som han är så gick det bra.

Dagens citat : Även om vi går sakta kommer vi fram till slut.

+3 gr…                                                                                vi hörs …