Sommaren börjar lida mot sitt slut, en sommar som väl inte varit den bästa väderleksmässigt. Kjell och jag har nu kommit till den åldern då vi inte riktigt passar in i olika tillställningar som erbjuds. Jovisst det finns pensionärsresor. bingoträffar mm. men vi är inte riktigt där heller ännu.Av våra jämnåriga vänner finns heller inte så många kvar. Eller som en vännina sa: ”vi har blivit för besvärliga att dra på ”

Men de som ringer och frågar oss hur vi mår, får samma till svar som jag fick, när jag ställde samma fråga   till äldre ,när jag var yngre.

”Jorå, Den ena dagen är den andra lik,” eller  när barnen  frågar. ”Det är som vanligt”

Mycket beror på oss sjäva också. Vi har valt att stanna så länge som möjligt i Holafors, det är här vi trivs, det är här som är hemma. Vi lever för dagen, vet så väl att ”livstråden” är skör. Vi haltar vidare och sjunger som Nacka Skoglund / ” Vi hänger med , vi hänger med, av någon anledning så gör vi faktist de”…

Dagens citat :   Vi kan inte lita på att vår omgivning finns till för oss hela tiden. I stället behöver vi hitta eninre trygghet och lita på oss själva.

+ 15 gr …                                                                       vi hörs…