Fick en Amaryllis av Kjell i julas. Vilken växtkraft det fanns i den blomman. Några små blad, två små knoppar i mitten, men vackert dekorerad var den när jag fick den. Men som en explosion slog den första knoppen ut med fem eldröda stora blommor. Innan dessa helt hade vissnat, slog den andra knoppen ut. Nu står den där stolt med fem nya  eldröda blommor ,förgyller vardagen, ger oss glädje och värme i den iskalla vintern. Igår – 30 gr ute.

Någonting annat som värmer är våra barn, barnbarn, nu även barnbarnsbarnen. Tänk vilken rikedom och allt började med oss två, Kjell och mig. Det har nu vuxit till en nästan oöverskådlig skara på 31st. Svårt att hålla reda på namn, ålder, adresser, födelsedagar mm. i varje familj.

Men dom håller reda på oss, ser till att vi har bra. Hjälper oss med det mesta nu. Märkligt det här med att bli gammal.Det smyger sig liksom på. Kroppen sköterom det, plötsligt är det, det som tidigare var utan problem, nu är tungt att utföra, tänka sig att göra. Tänker på vad min mor alltid sa : ”Ji skö fo si sjålv, då ji bli gämmal.”

Vänner. Visst har vi vänner, bekanta, syskon, men det glesnar också där när man blir gammal. Många är dom som lämnat jordelivet,de som finns kvar känner av samma ålderdom som vi. Vi ringer till varandra,  mera sällan nu. Det blir mest prat om krämpor och hur mår du ? etc. Minns du? Det var tider det. osv.

Citerar ur Tomas Sjödins bok Eftervärme igen : ” Jag har en önskan  inför den stundande ålderdomen. Kan jag få slippa vara pigg? Jag tänker slåss för rätten att vara trött när jag är det ”

– 13 gr…                                                                     vi hörs …