Fick besök igår, ett kärt besök.Två” flickor ” från Bysjön, allmänti byn kallad Ingemars smojäntern. Marianne och Birgitta föddes när vi andra Bysjöbarn lämnat barnstadiet, var på väg in i vuxenlivet. Själv var jag 10 -12 år äldre. Jag älskade redan då småbarn ,och de var våra närmsta grannar. Bodde då på Skolhemmet, men tog alla chanser jag fick när jag var hemma på skollov, att besöka dem. Åren gick jag lämnade byn,de bodde kvar hela skol och uppväxt tiden. Fick uppdateringar av min mor från den tiden. Sedan lämnade de också byn.

Marianne flyttade hem till Bysjön och  föräldragården för ett antal år sedan. Som ambassadör för byn, lägger hon ner ett stort jobb för att hålla byn levande. Birgitta har sitt hem i Laholm. Nu sitter dom vid mitt köksbord och vi pratar barndomsminnen, jämför folk, händelser, platser vi  trots åldersskillnaden upplevt likadana. Känner starkt att dom är en del av min barndom.

Deras besök i går var egentligen en uppvaktning på min 75 årsdag, som inföll i fjol, Bättre sent än aldrig, nu får du backa ett år, var deras kommentar. Tack snälla ni både för uppvaktningen och att jag fick uppleva min barndomsby,tillsammans med er en eftermiddag, i minnenas tecken.

Dagens citat : Vi får vänner genom att vara vänner. Vem vill du bli vän med idag.

+ 11 gr …                                         vi hörs …

Vi städar och städar och städar. Har städat klart ute, kanske inte till full belåtenhet, men efter vår förmåga. Källarvåningen likadant. Sakta och säkert har vi plockat, slängt, fixat och donat,skurat. Vi är nu på ”mellanvåningen”. I dagar har vi nu inventerat skåp, lådor, hyllor m.m. Tänk vad man samlar på sig, sparar. Båda är vi dåliga på att kasta saker, i snart 60 år har vi bott på samma plats,sparat. Det kan vara bra att ha. Vi sparar fortfarande. Minnen, allt har ju sin historia,inte kastar man sånt.

Vi har i alla fall kommit till ”rengöringen”. dammsuga, damma, skura golv, bona , ja allt som hör städning till. Men säger som en väninna sa till mig : Känn du hör man fuska, då man ha vorte  gämmal? Visst kan man kalla det så, men jag skyller på orken. Orkar inte som förut, när allt gick som en dans. Nu blir det många vilopauser, fika stunder. Det som förut tog en dag, har nu tagit fyra dagar.” Skurkärringen” har tappat greppet om skurkäppen.

Övervåningen, har vi stängt dörren om. Den har likt mina datorer kraschat. Den fungerar nu mest som förråd, ett ställe där vi lägger alla sparade saker, som vi inte kan kasta. Äldsta dottern har lovat komma hem och göra den i ordning, för evt. nattgäster.Det tackar vi för. Trappan upp avskräcker oss för nutida  spring dit upp.

Så ikväll kan vi med gott samvete , sätta oss framför TV-en och njuta . Berömma oss själva, över hur duktiga vi varit.Visst har vi ont både här och där,men efter ett par Alvedon och kanske en whisky till Kjell och ett glas vin för mig, så glömmer vi sånt.

Dagens citat :  Det är först när vi tar ansvar för oss själva som vi kan påverka vårt eget mående.

+ 5 gr …                                                           vi hörs …

Jag kan -jag vill – jag vågar – är ledorden i den mentala självförtroende träningen. Jag använde mig av det igår. Det är 20 år sedan (1993) som jag kom i kontakt med Mental träning. Fick lära mig b.la. hur man får ett bra självförtroende.

Till gårdagen. Jag var ju inte nöjd med min ”nya” dator. Ska det vara så svårt att göra någonting åt det. Sa till mig själv, visst kan jag det. Nu har jag fixat det. Jag jobbar nu med Google Chrome. Den där gamla Nordsvensk hästen  är utbytt mot en snabb fullblods hingst.

Annars har vi sysslat med ännu ett tråkigt göromål. Vi har pockat bort sommar garderoben. Tagit fram varmare kläder och skor inför hösten och vintern. Vi får hoppas att vintern blir lagom, inte så mycke snö, och kall, nu när vi satasr på ännu en vinter här hemma.  Skulle allt regn vi fått som snö, hade det blivit kämpigt.

Dagens  citat : Det är i våra nära relationer som självkänslan speglas tydligast.

+8 gr …                                                      vi hörs …

Det har varit tyst från mig ett tag. Varför ? Joo åter igen en data krasch ! När man inte har råd att köpa nytt, utan får starta upp gamla trötta datorer, så håller de inte för ”dagens tryck” och informationer. Det blir kaos  därinne. Har ju inget riktigt bredband utan ett mobilt ,som ger 2,8 mb.Går ej att uppgradera. Min senaste ”gamdator” saknar jag. Den var okey, läste mina tankar, snabb och lättarbetat. Den här beskriver jag som att köra med en gammal,trött nordsvensk arbetshäst. Men som jag säger, skam den som ger sig…

Jag lever i nuet, tar en dag i taget.Vi vet ingenting om morgondagen, den är allt för dunkel. Men underbar att drömma om . ( En ny dator t.ex.) Gårdagen den är borta, ingenting att göra någonting åt. Går jag här och grämer mig över vad som hände igår, eller planerar för i morgon, vet jag inte vad som kan hända i dag. Det ögonblicket kan gå förlorat för alltid.

Tänk vad vi hunnit med på de här dagarna. Vi har varit ute i det fina höstvädret med våra rollatorer. Promenerat på riks90 igen.Underbart nu innan snön kommer. Har också hjälp Madde och Tomas med att stycka lite älgköt, Fått känna att vi behövs, det är också en en härlig känsla.

Men ett stort Tack till vår son Jonnie, som fixat dator till mig, och som förstår att utan den stängs dörren till livet utanför Holafors.

Dagens citat :  Det är meningslöst att ångra saker som har hänt, vi kan ju inte få dem ogjorda.

+  3 gr …                                                                      vi hörs igen …

”Att förändras som människa är att hela tiden anpassa sig till förändringen”. Så skrev jag för sju år sedan i min bok Miraklet . Våga experimentera med sitt liv. Riskera trygghet och sinnesro. Varje dag blir ny. Det är glädjen med att leva. När man blivit indragen i förändringsprocessen, finns det ingen väg tillbaka.

Nu har en ny förändring skett, , inträtt i mitt liv, ålderdomen.I den här förändringen finns heller ingen väg tillbaka.Visst är väl även varje dag nu också ny, på sitt sätt.Tar en dag i taget, gläds åt det lilla. Lever i nuet,oroar mig inte så mycket för morgondagen. Gläds över min rollator, eller extraben som jag kallar den. Vi två har ett speciellt förhållande.

Fick en gång en fråga. ” Vad känner du och tänker om framtiden ?”  Vad då framtiden ? ” Ja att vi en gång ska lämna det här jordelivet, vad händer sedan?”  Jag lever i nuet tar en dag i taget.          Citerar George Bernard Show:

”För mig är livet ingen flackande låga _ det är en lysande fackla som jag fått bära för ett ögonblick. Och jag vill att den skall brinna så intensivt som möjligt innan jag lämnar över  den till nästa generation ”

Dagens citat : Vi måste veta hur vi vill ha det för att kunna få det så.

+ 10 gr …                                      vi hörs …