Igår  dristade vi oss till att ta en höstpromenad. Vi tog våra rollatorer, och drog iväg i efter byvägen i den härliga höstsolen. Luften var tunn och hög, solen värmde, lingonen lyste röda mellan träden på Långmon.  Det var tyst ,stilla, inte en fågel syntes eller hördes.   Inte en bil, inte en människa efter vägen. Vi satte oss ner på våra rollatorer och njöt av stunden. Beslöt att ta väg riks90 hem. Där bröts förtrollningen. Trafiken dundrade förbi.  Många undrade säkert om vi rymt från ”hemmet”, där vi i maklig fart haltade framåt.  Hade vi verkligen rätt att vara på riks 90 ?               Undrar om det var släpvagnens dag igår. Varannan bil drog på en släpvagn ,tom eller fullastad.

Hemkommna kokade vi oss kaffe, njöt av vår  promenad.    Vår lilla vinterräv, som varit borta hela sommaren, dök upp bland blomrabatterna. Oj så tunn och liten den var. Kollade dom vanliga matställena, som tyvärr var tomma. Skatorna hade hunnit före.     Vi får se till att det finns mat för honom också framöver.

1:a september idag. Hösten har inträtt. Tre och en halv månad till jul. Sedan bara ett halvår till midsommar, det ni …

Dagens citat :  Den som är positiv kan inte försätta berg men har lättare än andra att bestiga dem.

+ 5 gr …                                                        vi hörs …