Hur skulle jag ha klarat mig utan dig min kära rollator? Du är min bästa hjälpreda och kompis just nu. vad som felar mina ben har jag inte ännu fått veta, kanske på måndag om jag träffar på rätt person / läkare på mitt återbesök.
Det som jag tycker är märkligt är att så många skäms att gå med rollator. ”Du är väl inte så gammal att du behöver rullator” har jag fått höra. Men snälla nån , det har nog inte med ålder att göra, utan med dålig självkänsla/ självförtroende.
Annars så går planeringen framåt ang. nya bostaden. Hyreskontrakt är påskrivet, den lilla trean ska renoveras, vi har fått välja tapeter. köksluckor, bänkskivor. Spis, kyl o frys ska bytas ut. Alla snickerier ska målas om. Golven slipas. Det känns ju som ett plus att inte behöva flytta in i en ”annans” lägenhet. Toan ska också handikapp anpassas.
Men visst kommer det att kännas, att lämna Mältorp. Åren har gått fort,vi har riktigt inte hunnit med. Nu orkar vi inte hålla ställningarna längre. Huset och omgivningen, blommor ,träd gräsmattor har ”vuxit ifrån oss. Kan bara hoppas att någon intresserad köpare finns, som tar hand om huset och fortsätter där vi slutar.
Jag kommer att fortsätta rapportera på mommasblogg hur det går framöver.

Dagens citat : Det kommer förmodligen att ta väldigt lång tid innan världen har förändrats till det bättre, så det är smart att börja med sig själv.

+ 17 gr i solen … vi hörs …