Att hemlängtan är en stark känsla som följer en hela livet har jag förstått mest nu på gamla dar.  Nu när jag lämnat det hem som varit mitt i 60 år.  Det var nog lika för mina föräldrar, fast jag inte förstod det då. Lyckligast var nog dom när dom fick åka hem till sitt kära  Bysjön. Plocka fram sina vardagskläder, gå ut och titta sig omkring, utan att någon såg dem. Inte känna några krav på att vara som alla andra. Koka sitt kaffe gå ut och sätta sig i en av bodarna, och njuta. Det hände inte många gåner under den sista tiden de bodde  på servicehemmet i Junsele,  men om det bara var en resa över dagen var de tacksamma. Samma sak är det för oss. Men , det finns ett men. Det kommer aldrig att bli som förut. Som det var när vi alla i familjen var samlade, när det var vårt hem …

Dagens citat : Även om vi tränger bort det vi gjort eller sagt så effektivt att vi inte tror att det har hänt, så bor sanningen alltid kvar in om oss.

+ 17 gr …                                                      vi hörs …