Vi har varit hem till Holafors . Jessica, Albin , Jacob kom och hälsade på några dagar i början av förra veckan. Min önskan var att få åka hem  till Holafors en av dagarna , och äta surströmming. Vilket vi också gjorde.        Åttaårige Jacob längtade lika mycket som mormor att få åka dit. Vi hade förklarat att det såg nog inte likadant ut där nu, som när vi bodde kvar där. Det gör ingenting, bara hästarna är ute, svarade han.

Jag kliver ur bilen, sparkar av mig skorna, drar in dofterna genom näsan, står länge innan jag rör på mig. Jag är hemma … Går sakta över det  gröna sköna  gräset, mitt gräs. Känner energin, lyckan, glädjen, över att än en gång få uppleva allt det som  jag i 60 år tagit för givet.                                                                                                              Hästarna var till Jacobs glädje ute i hagen , om än bara två, men lyckligt rev han gräs och matade dom, som han gjort  förr.Sprang sedan runt på alla ställen utomhus, kring buskar och träd in out i bodarna. Inne i huset, kollade garderoberna med alla spännande saker, spelade på orgeln.               Albin ville klippa gräsmattorna.  Med hjälp av morfar fick han igång gräsklipparen. Jessica fick igång potatiskasrullen, efter att ha gått husesyn och nostalgigt tittat sig omkring.

Kjell försvann in i garaget, själv satte jag mig på bänken bakom huset. Lät tankarna vandra bakåt och runt om i tiden som passerat. En skön stund, men var fanns alla fåglar.  Bordet är dukat , potatisen kokad. Hör hur Albin ropar ” Morsan var är Surströmmingen ? ”   Surströmmingen blev kvar i Junsele.Snabbutryckning till Näsåker efter en ny burk. Tiden gick fort, dags för grabbarna att ta bussen hem till Sollefteå. Vi åker tillbaka med vemod i hjärtat, Tack Jessica för att du gav oss den här dagen …

Dagens citat :  Allt blir så mycket enklare när vi accepterar att allt inte går att förklara eller ens att förstå .

+ 19 gr …                                                      vi hörs …

Nu har vi festat i dagarna tre… Och det känns vill jag lova, har konstaterat att vi är för gamla för sånt. Men oj vad roligt, jag har njutit av varje sekund,att

vara som spindeln i nätet. Utan oss Kjell och mig, hade det inte blivit nån Madde.  Nu var vi samlade fyra generationer hos Madeleine och Tomas.                                                     Allt började med deras silverbröllop på onsdag. Vi tänkte hämta er kl. ett på lite kaffe och tårta. det går väl bra ? Joo tack, säger vi tvekande. Vet att det där att klä om sig , snygga till sig , kan va jobbigt, men vi gör oss klara. Lite tårta ! En hel tårtbuffé. Gott va det .                   Så kom Torsdag, Maddes 50 årsdag.  Vi bjuds på Lunch kl.ett. Nu var det fest för familjen . På med finkläderna igen.  Blir hämtad, krångla sig in i bilen, ut igen,Goda pajer, gott vin,  te ,mm.  Dela ut presenter.  Hem igen, med en inbjudan . fredag kl. 17.00. Grillfest för Madde tillsammans med släktingar och vänner.  Jaha nya klädbyten,  Nya presenter. Nu den present vi i vår fam. samlat ihop till, en ny blå cykel.  Kvällen gick fort. dags att låta de ”gamle” åka hem. Trötta. lyckliga,staplar vi i säng ,med ett leende på läpparna. Vi har fått uppleva ännu en Familjefest, tillsammans med barn, barnbarn, barnbarnsbarn och respektive.

Dagens citat : När vi ger av vår tid och av oss själva  får vi tid och kärlek tillbaka.

+ 17 gr …                                         vi hörs …

Eget skryt luktar illa, heter det i devisen. Men att det här med att komma från ”Västerlunds släkta”, skulle vara något speciellt fick jag veta när jag som 7åring började skolan här i Junsele.När vi skolhemsonga fick gå ut på byn och handla lördagsgodis, blev vi i regel förhörda om vem vi va och var vi kom ifrån. Jasså du är Adas jänta, då är du ju en Västerlund, fick jag höra.  Ja men vad är nu då en Västerlund ?

På min vägg har jag porträtt av 6 stycken  kvinnor. Alla har vi uträttat saker som jag beundrar, alla är vi Västerlunds. Kommer  inte att utelämna oss för mycket. Den äldsta  urmodern är min namne Anna – Greta, gift Västerlund. Henne vet jag inte så mycket om.  Önskar att jag intresserat mig mera om hennes bakgrund.  Vem hon var, vad hon ruvar på.                                      Hennes äldsta dotter var min mormor Anna Salomonsson född1882. Mormor blev tidigt änka, fick ensam dra försorg  över 11 barn födda mellan 1904 –1926. på ett litet jordbruk i Västbyn,här i Junsele. Minns henne som en alltid glad, timid snäll ”Momma ”                 Hennes äldsta dotter ,var min mor Ada. Hon kom som ung nygift med min far till Bysjön år 1929. Hon fick också uppleva svåra saker,1938 brann det nyrenoverade huset, Allt blev lågornas rov. Vi stod på bar backe.1946 fick Far TBC. Vi var tre syskon.Mor försörjde oss genom dagsverk hos bönderna i byn.Glädjen, styrkan och den goda sidan hade hon i arv från sin Mor.    Jag född 1937,blev Hennes äldsta dotter.  Jag gifte mig också ung,  med Kjell .Blev mor till fyra barn.  Min styrka/ glädje, positivitet , När barnen blev stora , läste jag in  högskolepoäng vid Slh Örebro till mental tränare, reste runt i Sverige och föreläste fram till min pension. Har skrivit ,givit ut tre böcker. kan titulera mig författare.                     Min äldsa dotter Lille-Mon född1955, bildade hem som18 åring. från 20 års ålder har hon arbetat med barn  som dagmamma , nu på dagis. Två egna barn och i regel 8-10 dagbarn med ensamt ansvar i 30 år. Hon har ärvt styrka n ,glädjen, envisheten,                           Hennes dotter Linda född 1975, har trots sin svåra reumatiska sjukdom, utbildat sig till barnskötare,Har  två egna barn och tre bonusbarn, sambo med Henrik. Arbetat heltid som lärare och handikapp assistent.Hennes styrka är också glädjen., tålmodet, skrattet.                      Kanske är det hemligheten. Glädjen, styrkan, godheten,  urmodern  Västerlund ruvar på, som gått i arv till oss. Kanske luktar eget skryt inte så illa …

Dagens citat :  Vi behöver inte lida för att växa och utvecklas som människor. Hur vill du växa  idag ?

+ 18 gr …                                                          vi hörs …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Midsommarhelgen har snart passerat,. Hoppas ni haft en rolig traditionenlig midsommarafton , med god mat, trevligt umgänge bland släkt och vänner. Själva har vi suttit på första parkett på balkongen och tittat på när b.la. 370 Cruising bilar kört förbi  ner till Nipan, därJunsele Wild West Cruisers anordnat ett Midsummer Meet  med olika aktiviteteroch intressen för både barn och vuxna. Stor eloge till de ansvariga.

I går kväll, lördag gick bil crousingen av stapeln. från kl 18.00 till sena natten. Även då förbi oss. Det var ett håll i gång., med avgasrök, motormuller,mm. i en runda runt hela ”byn”. Musikuppträdande som ljöd  igenom allt dundrande , allt det under städade former.Och vädergudar som bjöd på härligt väder båda dagarna.      I dag söndag är det Djurparken och Barnens Dag.Med tårta ,glass och godis till alla barn.  Vädret verkar hålla i sig. Får hoppas på en fin dag för dom och för oss på balkongen.            Junsele levererar verkligen…

Eftersom det är ett tag sen sist jag skrev, så har det  hänt en del saker.  Jag har haft besök av min bror några dagar. Ett uppskattat besök, där vi fått ventilera gamla minnen, förstärkta av  kort och brev. Gjort små utflykter, där han fått se vad ett år kan göra, med en gammal kropp. Utan rollator kommer vi ingen vart. Vi har lyssnat till en fin musikstund med kaffe och tårta, som  vårt allt i allo Ingegärd bjöd in oss boende till.         Lite försmak till Midsommar.

Har också haft besök av Gerd och Sigge Rundlöv från Enköping. Hon är en trogen kommentator på min blogg.    Men det mesta av dagarna går åt till att medicinera, Komma ihåg att ta olika tabletter för att fungera någorlunda utan värk. Att det skulle bli mitt heltidsjobb,  på äldre dar, hade jag inte tänkt mig.

Dagens citat :Det är en konst att se det vardagliga  med nya ögon.

+ 19 gr …                                                                       vi hörs …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi var på en riktig nostalgiträff ,kombinerad med 60 årsbjudning , Kjell och jag igår.    Min bror Hans – Ingvar hämtade oss med sin gamla Volvo för färd hem till Bysjön, där hans dotterHarriet väntade med kaffe och tårta. Även min yngre bror Jan- Ola fanns på plats. En skön avslappnande dag vid stranden av sjön. Ett litet paradis  skapad av och för fam. Viberg.  Där pappa Benke inte finns med längre,  men fanns med i våra tankar och minnen.

Blickar vi ut över sjön ,  mot andra sidan, ser vi stranden och platsen där Kjell och jag som nyförälskade tonåringar tältade en vecka för63 år sedan. Tänk så lite man vet om framtiden när man är ung, inte kunde vi då tänka, att vi om 63 år skulle sitta på andra sidan sjön, som två åldrande och i tankarna vara tillbaka på ”hällan”. Som vi kallade tältplatsen.

Tiden går fort när man har roligt, säger  uttrycket. Det var dags att åka hem. Men ett stort TACK ! till Harriet som gav oss denna  fina dag, med många minnen och nostalgiprat, gott kaffe och tårta.        Hoppas du får många fina år ännu i ditt paradis

Dagens citat : Platsen att vara lycklig är här, tiden att vara lycklig är nu, sättet att vara lycklig på är att göra andra lyckliga.

+18 gr …                                                         vi hörs …