Ni kanske också känt att vissa veckor flyter förbi utan större händelser eller problem. Eller att vissa är fyllda  av olika tunga och svåra problem.

Inget kan väl vara större än när en familjemedlem till någon av våra barn, efter svår sjukdom lämnar jordelivet. Man får sig en tankeställare om att livet inte är för evigt. Speciellt när man som vi närmar oss 80 strecket. Kjell fick också i början av veckan veta att hans hjärtbesvär är kroniska. Någon mer elkonvertering går ej att göras. Han får leva vidare med vad det innebär,liksom med hans övriga handikapp.

Så det här med bostadsanpassningen.Det känns som att vi står där och luras, om att vi- Kjell, behöver vissa saker för att underlätta vardagen. Allt ska ifrågasättas. Som nu det här med duschen,att golv brunn är olaglig och måste utbytas.Den har fungerat alla år tidigare. Däremot att dörren in till badrummet är för smal bara 60 cm, har ingen betydelse. Vem är det som bestämmer ?  EU-Kommun eller ? Men en rejäl uteramp ska det vara, enlig bestämmelserna. Och vi tackar för den.

Veckan avslutades med en annan ruskig händelse.  Det hände ett mord av en kvinna i Umeå, där även lägenheten sattes i brand. Där i händelsens mitt, våningen under, befann sig vårt barnbarn Amanda tillsammans med tre vänninor. Allt gick bra för dom som tur var. Men oron och tankarna malde innan vi fått veta.  Innan veckan helt avslutades fick vi ett ”glädjebesök”. Lill Hardy med mor och moster kom på besök, och alla svåra tankar försvann med ens inför hans underbara leende och hans och deras närvaro.

Nu börjar en ny vecka med hantverkare,längtar att få duscha ”normalt” igen.     Vi hörs…

– 2 gr… snöfall

Det snöar ute idag, är halvkymigt. Då är det lätt att låta tankarna återvända till mysigare dagar. Som i onsdagskväll när barnbarnet Teodor, ville komma och bjuda oss på Tacos. Han övertalade pappa Tomas och mamma Madde att det va en bra ide. Snart stod dom  hemma i vårt kök, hackade, stekte och dukade bordet, med allt som ingår i en tackos . Det blev för oss en riktig överraskning och gott var. En annan återblick är från Bysjön. Sommaren 1954 tältade Kjell och jag på andra sidan sjön i en liten glänta med en stenhäll. Vi döpte den till Gläntan. Nostalgiskt att i somras stå där på stranden och minnas.  Vid stranden låg båten Ada förtöljd. Uppkallad efter min Mor Ada.

Rampen färdigmonterad

Ej handikappvänligt

Nu är det nåt på gång av det som blivit utlovat, och det som behövs för att vi ska kunna bo kvar här hemma. I morse kom Kent- Ola Karlström med rampen till bron. Men oj vad stor den va. Vi får nog fälla några buskar för att traktorn för snöröjningen ska ta sig fram. För snö blir det ju. Kjell provgick och det var ju lättsammare än att vi båda ska krångla ner rullatorn utför trappstegen på bron.

Badrummet  med duschen har vi tömt, så nu får vi duscha för öppen ridå tills vi får in duschkabinen. Vi får säga som Kjells Mor sa ” Si döm na mer än va gu ha skäpa, fo döm föll stå där å bå skrattä å gäpa”  Lite knepigt blir det ju, för vi har bara en toa. Dörren måste bytas ut till en bredare, för rullator och ev, rullstol. Men kommer dag kommer råd. Allt ska nog ordna sig till sist.

Är glad över min mentala träning, som lärt mig att ta allt med ro och leva i nuet., dag för dag. Speciellt nu när Kjell inte har någon bot för sina sjukdomar, utan kanske försämras med åldern. Men tack och lov för våra snälla barn m.fam. som ställer upp i vått och torrt. Det är guld värt.

Dagens citat : Ju mer vi ger, desto mer kommer tillbaka till oss.

+ 7 gr… sol                                                                  vi hörs

Jag är ju inte bara ”Momma” utan också ”Mommas-Momma”  till två små killar, Gusten och Sigge-Fabian. Vi ses inte så ofta då de bor i Järna. Men mamma Linda skickar teckningar, bilder på mms till både  mig och”moffa Kjell” som de kallar honom, så ses vi ju på Facebook. Känns ändå nära men för långt bort för en kram. Men till jul träffas vi. Om två månader får vi hälsa ännu ett litet barnbarnsbarn välkommen till världen. En ny gren på vårt släktträd.

Mycket närmare har vi Hardy, som bor i Junsele och vi är Farfarsföräldrar till. En riktig liten charmgosse, som vi får slösa kärlek på, nu senast när vi hälsade på honom i början av veckan. Hardy har haft oturen att födas men en mycket ovanlig sjukdom, med med en snabb läkarinsats och föräldrarnas omsorg, noggran diet och medicinering är han symtomfri.

Jag har en länk här på  bloggen om Hardy i högerspalten.

Dagens citat :  Vi mår bra av att till oss vardagens glädjestunder.

– 6 gr…                                                                       vi hörs …