Ni kanske också känt att vissa veckor flyter förbi utan större händelser eller problem. Eller att vissa är fyllda  av olika tunga och svåra problem.

Inget kan väl vara större än när en familjemedlem till någon av våra barn, efter svår sjukdom lämnar jordelivet. Man får sig en tankeställare om att livet inte är för evigt. Speciellt när man som vi närmar oss 80 strecket. Kjell fick också i början av veckan veta att hans hjärtbesvär är kroniska. Någon mer elkonvertering går ej att göras. Han får leva vidare med vad det innebär,liksom med hans övriga handikapp.

Så det här med bostadsanpassningen.Det känns som att vi står där och luras, om att vi- Kjell, behöver vissa saker för att underlätta vardagen. Allt ska ifrågasättas. Som nu det här med duschen,att golv brunn är olaglig och måste utbytas.Den har fungerat alla år tidigare. Däremot att dörren in till badrummet är för smal bara 60 cm, har ingen betydelse. Vem är det som bestämmer ?  EU-Kommun eller ? Men en rejäl uteramp ska det vara, enlig bestämmelserna. Och vi tackar för den.

Veckan avslutades med en annan ruskig händelse.  Det hände ett mord av en kvinna i Umeå, där även lägenheten sattes i brand. Där i händelsens mitt, våningen under, befann sig vårt barnbarn Amanda tillsammans med tre vänninor. Allt gick bra för dom som tur var. Men oron och tankarna malde innan vi fått veta.  Innan veckan helt avslutades fick vi ett ”glädjebesök”. Lill Hardy med mor och moster kom på besök, och alla svåra tankar försvann med ens inför hans underbara leende och hans och deras närvaro.

Nu börjar en ny vecka med hantverkare,längtar att få duscha ”normalt” igen.     Vi hörs…

– 2 gr… snöfall