…är hemma igen efter ett litet besök  i Sollefteå, som hus, barn, hund och kattvakt. Jessica och Björn hade bokat en liten fjällvandring några dar.Vi fick det stora ansvaret att ta hand om dom hemmavarande. Ta hand om ? De var nog vi som blev omhändertagna.  Barnbarnen ,två tonåringar och en 6 åring, gjorde allt för att vi inte skulle få det för jobbigt , som dom sa.

Vi var mest som sällskap för dom. Mycket annorlunda än när de var små och behövde hjälp. Motion fick vi,för vad deras hus har ”blivit stort”.Huset har alltid varit stort, men vi har blivit äldre, är van vid våra små rum. Men nu fick vi ”pinna på” för att komma mellan alla rummen.

Alla sovrum ligger på övervåningen,vi  fick upp leva den underbara trängseln,från våra barns nätter, när de var små. När nu 6 åringe Jakob, hunden, katterna delade vår säng. En positiv upplevelse. Trötta efter lite sömn, och trångt i sängen, men glada över att vi ännu en gång,fått förtroendet som ”husvakt”,kändes det vemodigt att åka hem.Vem vet om vi får chansen igen.

Dagens citat :    Det är roligt att leva, för då får man se hur det går.

+17 gr …                                                                    vi hörs …

Som fortsättning på gårdagens prat om ålderdomen,så kan jag ju säga att så eländigt är det väl inte att bli gammal. Visst händer det saker med kroppen, men ”knoppen” hänger med, och det är väl det viktigaste.  Humorn och glädjen och lusten, det kan åldern inte ta ifrån en. Men det gör gott att få gnälla lite ibland.

Idag har vi varit ute i det fina vädret och promenerat med Olga och Karl Oskar. Tänk vilket fint stöd en rollator är. Smidigt och toppen att få sitta och vila, för några sittplatser finns varken efter vår byväg eller riks90. En ny era har inträtt i våra liv.

Tittade in på Jonna Jintons blogg, grattis till det fina priset Jonna.Bilden av när hon står på ladutaket får mig att känna glädjen och euforin som jag upplevde när jag klättrade upp på hustaket, för ett antal år sedan.  Den bilden ger mig glädje nu, när benen krånglar.

En annan bild som ger glädje ,är när barnbarnsbarnet Hardy med Boffas hjälp och specialsele,tar sina första steg på gräset. Att få vara med och leva i nuet med  våra barn, barn barn, barnbarnsbarn är en underbar gåva.

Dagens citat :  När vi söker i det yttre är det lätt att vi tappar bort oss själva

+ 15 gr …                                                                                 vi hörs …

När jag startade min blogg,var det mest för att jag ville skriva om hur man förändras med åldern. Och visst har jag fått bevis på det. Min kropp men även omgivningen, samhället förändras.Den egna viljan, får sig också en törn. Istället för att lyssna på en äldre ” som varit med”, så blir känslan att det man påpekar har inget värde, bland de yngre. Man kryper ihop kliver åt sidan.

Men jag reser mig igen,den mentala träningen har lärt mig det. Men kroppen, dom förbrukade benen,hade jag inte räknat med. De har spökat länge, hindrat mig. Liksom synen som blivit sämre, jag har blivit skumögd, vilket hör ålderdomen till säger optikern. Jaha, just det. Glömskan,hör den ålderdomen till ?

Men nu ska det bli annorlunda,Olga har fått en kompis, Karl Oskar. Promenaderna jag saknat, ska komma igång igen, tack vare dom. De blir väl inga långa sträckor, men vi kan gå tillsammans Kjell och jag. Vi brukade skoja om det när vi gick med stavar, nästa steg blir väl med rollator. Nu är vi där, och det är vi tacksamma för att dom finns. Sommaren har blivit för mycket stillasittande, vilket märks b.la på vikten och konditionen.

Dagens citat : Kom ihåg att du duger precis som du är.

+ 15 gr…                                                          vi hörs …

Nu tänker jag gnälla fast jag egentligen inte vill. Har ni känt luten av bränd halm och hö ?  Sommarens sista dagar håller ju enträget fast. Lockar till uteliv, grillning m.m. Men vad händer, Ridskolan 100 meter bort,som startat sin verksamhet, passar på att bränna halm och hö. Vinden ligger mot oss, förpestar oss. Ingen grillning, inget uteliv. vi får gå in och stänga dörrar och fönster. Har man dålig hjärtkondition, blir det svårt att andas. En regnig grå dag hade väl passat BÄTTRE ?

Nu tänker jag inte gnälla mer. Det positiva roliga, är att jag har inte ont i mitt knä mer. Blodtrycket ligger normalt. Och att Kjells nya Parkinson medicin fungerar, ger bra resultat. Vad kan vi mer begära. Humlorna stressar bland de blommor som finns kvar för att samla nektar inför vintern.Svårfångade på bild. Livet är trots allt härligt.

dagens citat :  Var förlåtande även mot dig själv.

+20 gr…

vi hörs …

Veckan som gick var, mätt i våra mått händelserik.Bara det här att starta dagen utan el. Tursamt nog blev det bara två dagar.Det fina vädret lockade oss ut för gräsklippning. Kjell får ju sitta på sin  maskin, men jag haltar på så gott jag kan med min, som tack o lov är självgående. Men det gäller ju att hinna med. Jag klippte och forslade undan några färdigblommade buskar också. Dagen efter kändes det i mitt knä. Fick akut hjälp , kortisonspruta som gjorde susen. Sedan stilla sittande.

Tråkigheter.

Monas hund Risensnazuern  Ying,  blev sjuk, hon fick sluta sina dagar med en spruta.En fin och saknad vän.Vi fick en fin vecka tillsammans i sommar.

En nära anhörig till Jonnies och Birgittas  fam, har lämnat jordelivet. R.I.P.

Nu till det roliga.

Vårt barnbarn Josefine kom och hälsade på idag, Hon hade presenter med från sin Turkietresa till oss. En godispåse till Farfar och ett fint armband till mig. Sedan kom Hardy med pappa Per

och Mamma Evelina.Hardy älskar moster Josefine. Dom busar och håller igång, tills blöjan hamnar på huvet till Hardys förtjusning.

Ang. mitt knä så är jag smärtfri. Nu tänker jag ta det lugnt, inget spring, klättrande på stegar, eller krypande på knä.Nu kommer jag att njuta av att vara ”gammelfarmor,mormor”.

Dagens citat :  Vi har rätt att välja att säga nej.

+ 21 gr …                                                            vi hörs …