Det blev en fin höstdag igår, passande när barn och barnbarn med respektive kom hem för att hjälpa oss med en massa utejobb inför vintern. Det var en dag med både vemod och glädje, vemod över att vi förstår dagarna är räknade som vi kan bo kvar. Glädje över att vi har så snälla barn som kommer hem och hjälper oss. De fick ju då också en inblick i att vi omöjligt kan hålla på som vi gjort förut. Men vi har en lång startsträcka över en höst vinter och ännu en sommar att för lika oss med tanken. Jag fick även en speciell present av yngsta dottern Jessica. En sol att vila blicken på från sovrumsfönstret. Om gårdagen var en glädjedag, så blev dagen idag en sorgedag. Kjells bror Singvall lämnade jordelivet inatt. Han hade varit sjuk länge, så för honom var det en lättnad, men han lämnade många saknade hjärtan eftersig. Kjell är nu ensambarn kvar till Hilding och Irene, men så är livet…
Dagens citat :Allt blir så mycket enkligare när vi accepterar att allt inte går att förklara eller ens att förstå
+15 gr… vi hörs …


