Nu är det öppet och bra, nära till soptunna och låda.

Man kan oroa sig för mycket. Det finns mången sorts oro. Genom den Mentala träningen har jag lärt mig att leva i nuet finna lugnet, inte oroa mig i förväg. Tycker att det går ganska bra. Men det finns en oro som är svår att bemästra, det är när det händer något i  familjen.  Med vår stora familj, känner jag mig som spindeln i nätet. Jag får ta många djupa andetag, hitta lugnet…

Som nu när Kjell inte mår så bra och jag förstår att det är jag som måste vara stark, se till att det fungerar. Som tur är har vi underbara barn, som hjälper oss. Men oron gnager, skulle vi ha flyttat ändå, inte stannat kvar. Framtiden får utvisa. Vi jobbar på att göra det lättsammare för oss. I går var Jessica och barnen hem en sväng. Vi hjälptes åt att öppna upp ”stora” ingången. Flytta fram postlådan för morrontidningen,och soptunnan. Jessica gick loss på granen, kapade grenarna så nu är det nära  öppet och bra. Men varför tänds inte väglyset på morronen ? Är det besparningar på gång tro?

Dagens citat :  Vi har makten att välja våra tankar .

+ 24 gr i solen …                                                       vi hörs …