Jag brukar inte vara den som gnäller över saker. Brukar vara positiv till det mesta. Men denna kalla höst och regnande, som kom så hastigt på, är svårt att inte klaga över. Vart tog dom fina sommarveckorna vägen.  Vi häruppe ska väl inte klaga egentligen , när vi ser regnkatastrofen söderut. Men som alltid är man sig själv närmast. Varför klaga då?

Jo när man blivit äldre och artrosen börjat härja i kroppen, då behöver man värme, för att mjuka upp lederna. Här går vi Kjell och jag staplande och jämför våra krämpor. Smågnabbas om vem som har mest ont. Tänk då man var yngre, inte trodde jag på de äldre, när de klagade över att vädret påverkade det onda. Men i morrn tar röt månaden slut, vi får hoppas  på  en torrare och finare  septembermånad.

Besök piggar alltid upp, man glömmer det onda för en stund. Min bror Hans-Ingvar tittade in igår, på väg till Fransåsen, skulle på  höstpromenad med  sällskap.

Barn, barnbarn och barnbarnsbarn är alltid  efterlängtade, och  var ett välkommet besök igår.

Dagens citat :  Gör idag något för dig själv som du blir glad av.

+9 gr …                                                                              vi hörs …