Telefonsamtalet …

Jacob
Jacob

 

 

 

 

 

 

 

 

Min mobil ringer jag svarar. Ja det är Annagreta ! En späd liten barnröst säger .Hej Momma det är Jacob. Jacob är vårt  11.e och yngsta barnbarn, 7 år gammal. Är det du Jacob, säger jag förvånat, kan du ringa på Mommas telefon.  Nä jag ringer på mammas… men mamma vet inte om det .  / Jaha !                      Hur dum får man vara egentligen.                                                                     Han fortsätter :

Hur går det för Er, har ni det jobbigt ? Men lille vän ,säger jag förvånad, funderar du på det?  Ja ni ska ju flytta från Holafors. Flytta längre bort, varför ska ni flytta ?  Jag blir rörd, känslorna väller över mig. Har ingen talat om det för dig?  Nä men jag har hört mamma och pappa prata.  / Ja vi ska flytta till Junsele, det är inte så långt från Holafors,    Säger jag medan tårarna rinner, varför är vi så dåliga på att förklara , tror att barn är för små  att dom inte bryr sig. /Men vi tar båda Tv n med oss ,och mommas dator, du kan se på Tv  och spela på datorn som förut. Vi har en balkong som vi kan vara ute på, titta på folk och bilar. Gå på OK och köpa glass, rabblar jag på.  /Ja om dom har den glass jag tycker om … / Och du,  Poppa tar godisburken med sig.

Det blir nog bra, försöker jag. / Jag tycker ändå ni ska bo kvar i Holafors..  Jag avslutar samtalet gråtande, medan känslorna  är i uppror./ Momma älskar dig mest av allt i världen, tack för att du ringde, vi ses snart…  /  Mmm… hej då !      Vi får inte glömma att /” Små grytor har också öron” … Dom hör och förstår mer än vad vi tror.

Dagens citat:  Ett ärligt öppet hjärta når alltid längst.

+2 gr…                                                                     vi hörs …