Min mobil ringer jag svarar. Ja det är Annagreta ! En späd liten barnröst säger .Hej Momma det är Jacob. Jacob är vårt 11.e och yngsta barnbarn, 7 år gammal. Är det du Jacob, säger jag förvånat, kan du ringa på Mommas telefon. Nä jag ringer på mammas… men mamma vet inte om det . / Jaha ! Hur dum får man vara egentligen. Han fortsätter :
Hur går det för Er, har ni det jobbigt ? Men lille vän ,säger jag förvånad, funderar du på det? Ja ni ska ju flytta från Holafors. Flytta längre bort, varför ska ni flytta ? Jag blir rörd, känslorna väller över mig. Har ingen talat om det för dig? Nä men jag har hört mamma och pappa prata. / Ja vi ska flytta till Junsele, det är inte så långt från Holafors, Säger jag medan tårarna rinner, varför är vi så dåliga på att förklara , tror att barn är för små att dom inte bryr sig. /Men vi tar båda Tv n med oss ,och mommas dator, du kan se på Tv och spela på datorn som förut. Vi har en balkong som vi kan vara ute på, titta på folk och bilar. Gå på OK och köpa glass, rabblar jag på. /Ja om dom har den glass jag tycker om … / Och du, Poppa tar godisburken med sig.
Det blir nog bra, försöker jag. / Jag tycker ändå ni ska bo kvar i Holafors.. Jag avslutar samtalet gråtande, medan känslorna är i uppror./ Momma älskar dig mest av allt i världen, tack för att du ringde, vi ses snart… / Mmm… hej då ! Vi får inte glömma att /” Små grytor har också öron” … Dom hör och förstår mer än vad vi tror.
Dagens citat: Ett ärligt öppet hjärta når alltid längst.
+2 gr… vi hörs …
Jag har så många gånger önskat att jag hade ord som kunde laga, ta bort allt det jobbiga och fylla livet med positivitet och glädje.
Men jag tror att man behöver det jobbiga, man behöver vara ledsen, arg och besviken för att kunna känna glädje och lycka fullt ut.
Så som jag kämpar med tanken på den här flytten, och så ont det emellanåt gör i mig att ni dka lämna Holafors, det gör att det blir övermäktigt att försöka sätta mig in i hur ni känner.
Men vet du vad Famma?
Hardy pratar nästan varje dag om att ni ska flytta hit, att ni ska bo bredvid pappas jobb och att vi ska gå och köpa glass och chips tillsammans.
Och när det känns jobbigt försöker jag se på det med hans ögon, han som inte hunnit spendera flera år i Holafors. Han som har skapat sig minnen som följer med er vart ni än flyttar.
Jag försöker påminna mig själv om att vi kommer ha så nära varandra att vi kan spendera varje dag med varandra om vi vill, jag tänker på allt fika vi ska äta ute på gräsmattan i sommar och jag tänker på de små utflykter min 3 åring planerar för er.
Han har förresten bestämt att vi ska gå till fika-huset (bageriet) och äta namnam.
Det kommer bli bra, annorlunda men bra.
Vart ni än flyttar så har ni oss med er, vart ni än tar vägen så finns vi där.
Och så många år som ni skött allt, tagit hand om oss alla och sett till stt vi haft det bra.
Nu är det vår tur att skämma bort er med små äventyr, fika, besök och god mat!
Tack Loppan !
Va fint du skriver. Vi känner likadant. men vi har ju många roliga minnen tillsammans från Holafors att ta med oss. Huset kommer att finnas kvar, Om vi inte finns där så finns alla minnen. Och som du säger nu kan vi träffas i Junsele. krama om Hardy från oss.
Vi ses snart . Kram Famma !
Åh, vilka fina och kloka ord du skriver Loppan <3 Det är nog så vi alla känner. Man brottas och slåss med alla tankar om att mammas och pappas tid är över i Holafors. Har gråtit så mycket den sista tiden men är samtidigt så himla glad att vi får ha er nära och rå om er. Så glad att ni får göra den här flytten tillsammans. Nu ska vi göra den här tiden så bra som vi bara kan för er. Hardy kommer bli ett guldkorn i vardagen ❤️ Och Loppan också förstås ☺️
Madde ! Så känner vi nog allihopa. Tror också vi kämpar, för att hålla tillbaka känslorna, för att göra ”omställningen” lättare för oss alla.
kram mamma