Harnu bott här i ”vårt nya hem” i snart tre veckor. Börjar så smått

komma in i rutinerna.  Från att ha gått från en 1½ plans villa på 120 kvadrat till en tvåa på 56 kv. , är det mycket som får ställas om.

Att det är lättsammare här går inte att förneka. Här finns för det första inga trappor. Nog för att vi hade försökt samla det mesta på mittenvåningen hemma, men källarvåningen slapp vi inte undan.    Vi byggde ju om huset för en storfamilj

 

 

 

 

 

 

 

När alla träffades hemma vid olika  högtider, var vi som mest 35 pers.   Fast igår var vi 9 pers här också, det gick det med , med lite planering.  Som ordspråket säger / ” finns det hjärterum, finns det stjärterum”.

Vi försöker också gå ut och röra på oss, en gång om dagen mellan regnskurarna. Det behöver vi båda för att inte stelna till.       Min benskörhet / Osterios  hade jag gärna varit utan. Det var en besvärlig ”kompis”, smärtsam – oberäklig. Förstår nu vad min mor menade när hon kallade det för” Västerlundsbena”. Det är en ärftlig sjukdom.  Som mina mostrar också led av.      Nu ska vi ta våra  Rollatorer och gå och handla  lite Pingstmat och annat godis.

Dagens citat :  När vi slutar jämföra oss med andra blir allt så mycket enklare.

+8 gr ..                                                         vi hörs …