ingen återvändå, bara att gilla läget. Dess så fortare man går in i det, ju lättare känns det. jag pratar om vintern som nalkas. Men vi ska inte klaga, här på Dallas har vi det varmt och bekvämt. Inte behöver vi ut och skrapa bilrutorna heller i vinter. Klart dagarna blir nog långa , men att få njuta av ålderdomens ro och stillhet är en gåva, inte alla förunnat. Men det finns det här.
Och vill vi, så finns det aktiviteter för oss . Varje månad kommer det upp en lista, bara att välja. Böcker finns att låna i ett litet ”bibliotek ”
Veckan som gått har annars varit lite ruschig. Vi har haft många besök, och det är roligt, speciellt dom små barnbarnsbarnen kan konsten att liva upp gamlingarna. Men då känner jag också att krafterna är inte som förut. Ryggvärken tar mycken energi. Likadant är det för Kjell, han tycker om att läsa, men synen minskar allt eftersom. Vi står båda på” remissväntan ” till Ögon, ortoped ock kirurg. Sex månaders väntetid, tre till läkare för bedömning och remiss, plus tre månaders väntan till respektive behandling. Nog verkar det som att Sollefteå sjukhus har fullt upp att göra.
Dagens citat : Öva idag på att bli bättre på att ta hand om dig själv.
+ 6 gr … vi hörs …
Hej, idag har ja varit på farfars grav med lyktan fick bråttom då jag såg hur kallt det var. Pappas o mammas grav satte jag dit lyktan den 17 sept o tände ett ljus, då var det 4 år sen pappa dog. Jag är sjukskriven har inte mått så bra på jobbet, och så saknar jag Lisbeth så mycket. Vi har varit 1 vecka hos Viola och det är ju upplyftande för humöret, men på tal om krafter så fick jag ont i armarna utav att bära hon. Jag antar ni ska på kalas på lördag, hälsa Mona så gott. Vi ska ha ett liten middag till helgen, och fira att vi varit gifta i 40 år, tänk vad tiden går. Hoppas ni får må skapligt, lite värk o elände, och att denna väntan inte blir så lång. ( Undrar hur lång väntan det blir till Sundsvall) Hälsa Kjell. Kram Annchristin
Tack Annchristin för att du hjälper oss med farfars grav. Förstår att du mår dåligt, så många som du haft att tänka på och hjälpa dom senaste åren. Till slut tar orken slut. Men ett vet du och det är att du gjort allt du kunnat för de dina. Viola sa alltid/ att hon förstod inte att du kunde vara så snäll. Hur går det för Sture ?
Är det 40 år sedan ni gifte er. Och tänk så gamla ni blivit Mona och du. och vi får vara med och fira. Stor Grattiskram till Bo och dig. Vila och sköt om dig , ska du se att det vänder och du kan se med glädje på både det som varit och det som du har nu.
Kjell hälsar till er båda.
kram Annagreta.
Hej Idag har jag varit till Sture, hade ärende på stan och går alltid dit. Han blir glad att få prata bort en stund, det är så långsamt tycker han. Mamma sa alltid Sture är en realist, och det hade hon rätt i. Han saknar såklart Lisbet jättemycket, men han tänker hur hade det varit om hon levt efter den sista gången, han o jag tror inte hon hade kunnat bo hemma mer. Sture säger tänk då kanske Lisbet bott på Skärvstagården och jag på Solgården, det hade ingen utav oss velat. Lisbet har det bra nu, hon hade det kämpigt sista halvåret. Sture är jätteduktig tycker jag, han fyller ju 87 i jan. Han promenerar med rullatorn fm o em nere på Solgården. och då träffar han lite folk som han pratar med. Lunch o middag kommer hemtjänsten med, och en städfirma som städar. Bettan fortsätter att sköta allt annat, och jag hjälper till om det behövs. Jag tycker han klarar sig ganska bra men såklart är saknaden enorm. Mamma sa alltid tänk om man finge följas åt hela vägen, och det ligger någonting i det. Kram Annchristin