Utdrag ur min bok SKOLHEMSONGEN:
Nu är det bara två veckor till påsklovet,vi måste börja med påskprydnader, säger fröken. Vi ritar, klipper,målar höns och kycklingar, tuppar,påskkärringar. Sätter i tråd för upphängning.På skolhemmet gör vi samma sak. Hänger upp på riset som står borden i alla rum. Tant Maja i köket har även blåst ur ägg som vi får måla och hänga upp. Alla går vi med en hemlängtan, undrar hur vi ska komma hem,om Tant Ketty har skrivit brev hem och talat om att det är påsklov.Äntligen är det lördag, jag ska åka hem. I matsalen är det dukat med varm choklad och smörgås och ett ägg!! Alla 40 st. barn, får var och en ett kokt ägg.
Nu har snart alla mammor hämtat sina barn, de åker cykel för nu är det barmark. Då kommer min bror Hans-Ingvar, jag visste väl det. Tant Ketty vinkar av oss,säger åk försiktigt. Vi går uppför alla backar, ibland på raksträckorna. Det är svårt att sitta bakpå cykeln med väskan i en hand och hålla i sig med den andra.Skolväskan med påskpynt som mamma och Jan.Ola ska få har jag över axeln. Jag sitter och tänker på allt jag ska göra när jag kommer hem till Bysjön. Jag ska hälsa på alla i byn, särskildt Tant Beda på Lappåsen. Jag brukar berätta för henne om Skolhemmet, då skakar hon på huvudet och säger: Barn ska vara hemma hos sina föräldrar…
Dagens citat :Ju mer vi uppskattar det vi har nu, desto starkare resurser får vi inför morgondagen utmaningar.
+ – 0… vi hörs…
Glad Påsk önskar jag dig och maken! Du postade inlägget den 22 april och skriver om påsken 1949. Den 22 april 1949 var jag 20 dagar gammal och bodde hos mina föräldrar i byn Vällingberget utanför Junsele. Jag blev lite nostalgisk av ditt inlägg.
Tack Monika M !
Det bodde en flicka på skolhemmet från Vällingberget, tror hon hette Lis-Marie. Känner du henne?
Glad Påsk Annagreta
Hej igen!
Nej jag känner inte Lis-Marie men ska fråga min syster som är 18 år äldre (mitt enda syskon) för hon kan känna henne. När jag föddes som riktig sladdunge, mamma 45 och pappa 56, så fanns inga barn eller ungdomar kvar på Vällingberget. Min syster Eivor bodde också på skolhem i veckorna under sin skoltid i Övra och jag vet att hon inte trivdes så bra, ville vara hemma hos mamma och pappa. Och naturligtvis önskar man att alla barn fick vara hemma hos föräldrarna när de bara är 7 år gammal och ska börja skolan. Tack och lov slapp jag skolhem, tror inte de fanns kvar längre när jag började skolan 1956. Ha det gott.