Så har ännu en Midsommar passerat. Den 60:e onde under mina år här i Holafors. Mycket har förändrats, människor har kommit och gått. Tiderna, traditionerna har förändrats på gott och ont. Vi var ensamma i år på midsommarafton,

Kjell och jag på vår lilla vägstump i byn. Nä inte riktigt, två hästar, måsen Gösta, hackspett familjen, en ekorre,några björktrastar, och skator, höll oss sällskap,underhöll oss vid vår sillsupe´. Samt alla bilar som surrade på riks 90, med vad jag får hoppas,festglada människor på väg att fira midsommar.
Midsommardagen blev i stället livligare för vår del.Dottern Jessica med fam. kom hem och firade med oss. Bjöd på grillmiddag, solen sken,det var varmt ,även natten var varm. Ingen mygg vi kunde sova för öppet fönster.Tänk ändå vad härlig sommaren är, men kort. eller som Alf Hendriksson skriver i sin Sommardikt :
”Var glad min vän åt det du har,nu har du hundra sommardar, och någon blir den största. Giv noga akt på vad du står, i morron blir med ens igår… Det går så fort att vandra ”
Dagens citat : Tacksamhet är den i särklass bästa medicinen mot självömkan.
+ 16 gr … vi hörs …

