Vi var hem till Holafors igår. Vårt kära Mältorp saknar oss. Hoppas att värmen och solen kommer snart och väcker liv i gräs, träd , blommor och rabatter. Samtidigt som det behövs nya unga starka krafter som tar vid där vi slutat. Människans ålderdom och sjukdom kan ingen rå på, ej heller naturens kraft. Säger som mina föräldrar sa när de lämnade Bysjön . Det känns som vi gav upp, både för tidigt och för sent .
Måsen Gösta syntes inte till. Han har nog gett upp, förstått att här har man ingenting att vänta på längre. Den tama hackspetten däremot kom flygande. Satt en meter ifrån Kjell och väntade medan Kjell knöt fast talgbollar i trädet. Kjell hade nog velat stanna kvar hemma i Holafors. Jag insåg svårigheterna, det omöjliga.
Det är dags att lämna det gamla bakom oss, se framåt, vila våra kroppar, hitta ro i vårt lilla krypin. Lilla, vi var sju stycken här på middag igår. Jag invigde den nya fina spisen, bjöd på ugnstekt ytterfilé – potatisgratäng -gräddsås med kantareller och en god sallad. Efterrätt – äpple o päronpaj – färska jordgubbar – vaniljsås. Kaffe och kaka. Det var lite pyssligt med alla pannor och karotter, bordsdukning mm. Alla drog in sin vassa armbågar runt om bordet och lät sig väl smaka.
Dagens citat : Det viktiga är inte att eftersträva perfektion utan att se till att vi gör vårt yttersta för att leva som vi lär.
+ 5 gr … vi hörs …
Tack för igår, så underbart god middag och trevligt sällskap Tycker det känns bra ändå att ni är så pigga att ni kan åka ”hem” och titta till hus och gård. Att ni kan åka dit utan att måsta göra en massa jobb. Sen ska ni veta att det känns så bra, ger oss så mycket nu när vi kan slinka in och säga hej på ett annat sätt än förut. Att vi får chansen att träffa er oftare gör oss så mycket gladare