Skulle bara …

Våra minsta små . Stella ,Saga , Lova lee vid godisbordet på bröllopsfesten. Jag och Kjell i bakgrunden
Våra minsta små . Stella ,Saga , Lova lee vid godisbordet på bröllopsfesten. Jag och Kjell i bakgrunden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så har vi kommit in i en ny månad, September.På något vis har sommaren runnit iväg fort, fast vi har mest fått hålla oss hemmavid p,ga. sjukdom.  Små utflyckter har vi gjort , vissa har jag nämnt här på mommas blogg. Det som har varit bäst och roligast, minnesvärt, är Brölloppet i aug. Klart roliga saker händer det oftast, speciellt när det finns små barn i familjen . Annars får man försöka ställa till det själv.

Som för ett tag sedan, Alla vi som har barn ,barnbarn,  har väl fått till svar när små nyfikna händeroch fingrar, pillat på det som dom inte får röra. ”Jag skulle ju bara …”  Det var precis vad som hände mig. Kjell hade lagt sig för att vila, jag stökade på iköket. Upptäcker att duken på köksbordet behöver bytas.  Behöver dra fram bordet. Vad händer, Med ett brak lossnar ett bordsben , står där med ett trebent bord. Kjell verkar inte ha hört något. Tar benet lägger mig på sängen intill Kjell. Han vaknar, frågar yrvaket. Vad är det här ? Ett bordsben. Det ser jag väl , men hurhar det hamnat här ?  Berättar hur det gick till.    ” Skulle bara byta duk” …. Ser att han inte tror mig.

Med gemensamma krafter, lite svordomar och skratt, lyckades vi få benet på plats.Båda ser vi dåligt, Kjells Parkisson gör det heller inte lättare. Men som ordspråket säger ” : man har inte roligare än det man gör sig ”. och ett gott skratt förlänger livet.  ” Jag skulle ju bara…

Dagens citat :  För varje minut vi är arga förlorar vi 60 sek. av lycka.

+12 gr …                                                    vi hörs …

 

Äntligen …

Evelina och Per
Evelina och Per
Sonen hardy som ringbärare i sin egna bil och vigselförrättare Linnea Stenklyft med brudparet
Sonen Hardy som ringbärare i sin egna bil och vigselförrättare Linnea Stenklyft med brudparet
brudparet med tärnor och marsalker
brudparet med tärnor och marsalker

Bröllopps bilder .

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Äntligen känns det som om  livsandarna har vaknat. Jag kan se något  klarare , på vad som hänt.  Att vara kortisonberoende är inget man tar med en ”klackspark” Addissons sjukdom är en mycket märklig oförutseende sjukdom.Som t.om. läkarna har svårt att ta på allvar. För dig som är intresserad går det att läsa  på  /Addisons sjukdom- 1177 vårdguiden/ .

Jag har jagat ”Sombien” på flykten, kan åter gråta ,skratta,  kramas, se det roliga som händer runt omkring, glädjas åt det jag ser. Vet att ”den” utan förvarning  kan ”slå  till” igen,  men är nu bättre för- beredd .

…………………………………………………………………………………………………………………………….

Det som jag längtat efter, är att kunna få skriva här på Mommas. Berätta om Evelinas och Pers Bröllopp.  En underbar upplevelse.

Dom vigdes borgligt nere på ”Festnipan” som vi sa förr.   Evelina är vårt barnbarn, Jag lägger ut lite bilder, och så får jag skriva lite mer sedan om vad vi fick vara med om.

Dagens citat : För att kunna gå vidare måste vi först acceptera det somhar hänt och därefter ta ansvar för att förändra och ställa till rätta.

+ 11 gr …                                                     vi hörs  …

Hemlängtan …

Kaffet är nog godast hemma. Här kan vi njuta, av det lilla ...
Kaffet är nog godast hemma. Här kan vi njuta, av det vi är vana vid. Mina föräldrar, en av de sista besöken hemma.
Holafors, vildvuxet, men vackert ...
Holafors, vildvuxet, men vackert …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Att hemlängtan är en stark känsla som följer en hela livet har jag förstått mest nu på gamla dar.  Nu när jag lämnat det hem som varit mitt i 60 år.  Det var nog lika för mina föräldrar, fast jag inte förstod det då. Lyckligast var nog dom när dom fick åka hem till sitt kära  Bysjön. Plocka fram sina vardagskläder, gå ut och titta sig omkring, utan att någon såg dem. Inte känna några krav på att vara som alla andra. Koka sitt kaffe gå ut och sätta sig i en av bodarna, och njuta. Det hände inte många gåner under den sista tiden de bodde  på servicehemmet i Junsele,  men om det bara var en resa över dagen var de tacksamma. Samma sak är det för oss. Men , det finns ett men. Det kommer aldrig att bli som förut. Som det var när vi alla i familjen var samlade, när det var vårt hem …

Dagens citat : Även om vi tränger bort det vi gjort eller sagt så effektivt att vi inte tror att det har hänt, så bor sanningen alltid kvar in om oss.

+ 17 gr …                                                      vi hörs …

Gårdbergsgrottorna …

Ett märkligt "Troll" och en "Trålj"
Ett märkligt ”Troll” och en ”Trålj”

 

 

 

 

 

 

När jag var liten, satt jag ofta och lyssnade på min FAR , när han berättade jägarhistorier för andra farbröder som var intresserade av jakt, B.la berättade han om några grottor som fanns i Gårdberget, ett berg  utanför byn Överå, mot Omsjöhållet. Fast han sa Gårlberget. Där hade han jagat Räv. Räven  hade lyor i berget som han brukade ”röka ut.” Och sedan skjuta räven.

Men han berättade också om en ”Laglös” man som bott i grottorna, för att undkomma fängelsestraff. Vad mannen gjort minns jag inte. Vad jag ville berätta är en liten historia som hände   år 1959.  Vår dotter Lille-Mon var fyra år, vi var hemma i Bysjön på besök.   Morfar Johan , min Far, undrade då om vi inte skulle  gör en utflykt till Grottorna. Vilket vi också gjorde , med bil så långt det gick att köra. Sedan fick vi gå , han hittade dit , vi åt vår matsäck. och vände hemåt igen. Lille-mon var trött, grinig och hade ont  i benen, ville inte gå själv.

Bäst det var snavade hon på en trärot, ramlade , började stortjuta. Då säger Morfar /   Titta du trampade på ett Troll / Hon tittade framför sig och tjöt ännu mer. ” Hua, säger mormor, ä tyst, nu ha du väckt opp trölla å”.  Kort = jag plockade med mig” trollet” hem, där har det hängt på väggen sen dess, i 58 år. tillsammans med en ”trålj” som min Mormor gjorde till Lille- Mon samma år 1959. Du som vet , berätta gärna vad en ”trålj ” är, vad den anväds till  och vad det rätta namnet är.

Dagens citat :  Även om vi går sakta kommer vi fram till slut .

+ 21 gr …                                                                                                 vi hörs …

25 juli…

Pappa Johan i Bysjön på äldre dar
Pappa Johan i Bysjön på äldre dar

 

 

 

 

 

 

Det var den 25 juli igår. Min bortgångne Fars (född 1903)födelsedag. Vi brukade inte fira födelsedagar , men Fars födelsedag låg ju mitt i sommaren , avslutade fruntimmersveckan.  Släktingar från Junsele , kom i regel på besök. Vi skulle också som regel och tradition , ro ut på Holmen , en Ö mitt i Bysjön. Fiska bada och laga mat,  över öppen eld. Stekt aborre, kokt potatis och smörgås.

Tradition var också att jag och min bror Jan_Ola plockade prästkragar, lika många som år han fyllde, och gav honom i present. Prästkragar var hans älsklingsblomma. Det här hände ju som ni förstår, för flera år sedan. Kaffet var ransonerat. Det fanns  ett surrogat som dracks. som inte var så gott. Mamma brukade spara några äkta kaffebönor i en burk, för att far skulle få gott födelsedagskaffe på morron. Enkla små presenter, som uppskattades. Ett fint minne för mig att tänka tillbaka på varje sommar den 25 juli.

Dagens citat :  Om vi lär oss att hitta glädje i det lilla blir livet så mycket roligare.

+19 gr …                                                                   V i hörs …

Junsele & Holafors