Rampen färdigmonterad

Ej handikappvänligt

Nu är det nåt på gång av det som blivit utlovat, och det som behövs för att vi ska kunna bo kvar här hemma. I morse kom Kent- Ola Karlström med rampen till bron. Men oj vad stor den va. Vi får nog fälla några buskar för att traktorn för snöröjningen ska ta sig fram. För snö blir det ju. Kjell provgick och det var ju lättsammare än att vi båda ska krångla ner rullatorn utför trappstegen på bron.

Badrummet  med duschen har vi tömt, så nu får vi duscha för öppen ridå tills vi får in duschkabinen. Vi får säga som Kjells Mor sa ” Si döm na mer än va gu ha skäpa, fo döm föll stå där å bå skrattä å gäpa”  Lite knepigt blir det ju, för vi har bara en toa. Dörren måste bytas ut till en bredare, för rullator och ev, rullstol. Men kommer dag kommer råd. Allt ska nog ordna sig till sist.

Är glad över min mentala träning, som lärt mig att ta allt med ro och leva i nuet., dag för dag. Speciellt nu när Kjell inte har någon bot för sina sjukdomar, utan kanske försämras med åldern. Men tack och lov för våra snälla barn m.fam. som ställer upp i vått och torrt. Det är guld värt.

Dagens citat : Ju mer vi ger, desto mer kommer tillbaka till oss.

+ 7 gr… sol                                                                  vi hörs

Jag är ju inte bara ”Momma” utan också ”Mommas-Momma”  till två små killar, Gusten och Sigge-Fabian. Vi ses inte så ofta då de bor i Järna. Men mamma Linda skickar teckningar, bilder på mms till både  mig och”moffa Kjell” som de kallar honom, så ses vi ju på Facebook. Känns ändå nära men för långt bort för en kram. Men till jul träffas vi. Om två månader får vi hälsa ännu ett litet barnbarnsbarn välkommen till världen. En ny gren på vårt släktträd.

Mycket närmare har vi Hardy, som bor i Junsele och vi är Farfarsföräldrar till. En riktig liten charmgosse, som vi får slösa kärlek på, nu senast när vi hälsade på honom i början av veckan. Hardy har haft oturen att födas men en mycket ovanlig sjukdom, med med en snabb läkarinsats och föräldrarnas omsorg, noggran diet och medicinering är han symtomfri.

Jag har en länk här på  bloggen om Hardy i högerspalten.

Dagens citat :  Vi mår bra av att till oss vardagens glädjestunder.

– 6 gr…                                                                       vi hörs …

Har tidigare berättat om vårt beslut att inte flytta från Holafors.  Beslutet står fast, nu ännu mer sedan Kjell fick sin diagnos  / Parkinssons sjukdom/. Här vill vi stanna i trygghet så länge vi kan. Speciellt nu när vi får bostadsanpassning av vårt hem. Men så dyker en principfråga upp.

En förbättring av duschen, samt en rullstolsramp ute, blev vår första hjälp, vilket vi tacksamt tar emot. Så till principfrågan ?

När man ser slöseriet med statens (VÅRA= pengar )till friska människor. Ska det vara så svårt att få hjälp, för en som drabbats av flera svåra sjukdomar, till så självklara medel som varmvatten till duschen. Samt en funktionsduglig kran till till köket.? Jag undrar ?

En ny varmvattenberedare + en diskbänksblandare ca :  5000 kr tillsammans. Ni som bestämmer, skaffa broscyren/ Att leva med Parkinssons sjukdom och läs. Då kanske ni förstår. För oss har det blivit en principfråga.

Jag bara undrar ??

Dagens citat :  Det är inte meningen att livet ska vara en kamp.

+  0,2 gr …                                                  vi hörs …

Gårdagen var en bra dag.En dag som vi, jag ,Kjell och min bror Jan- Ola fick fylla på med positiv energi.  Jan Ola behövde handla lite småsaker. ” Var hittar jag dom? ” Självklart hos Gretas i Junsele.Ett nostalgibesök som fick minnena att strömma. Sedan hos Lailas blommor, den som tidigare inrymde Hörnstugan. Ungdomsminnen av kompisskap, Trocadero och  kubb väckte  många tankar hos min bror , även hos mig.

Ett besök sedan hos Jonnie i Väst byn, där hela fam var samlad.  En kopp kaffe och goda mackor satt bra.  Lilla Hardy sken som solen, när han fick vandra från famn till famn. Självklart blev han medelpunkten.

Nu hade Jan-Ola bara en önskan kvar, att få träffa vår morbror Jon och hans fru Ann-Marie, nyinflyttade  till Junsele från Lycksele. Av vår mormor Anna Salomonssons 11 barn finns nu bara två i livet, Jon och Elvy. Det blev en högtidsstund, med många minnen och glada skratt. Ann-Marie bjöd på en jättegod laxsoppa,  gott vin ochen blåbärspaj till efterrätt.  Mätta ,glada och upprymda åkte vi hem, där släkten Västerlunds släkttavla  fortsatte att ventileras. Eller som Morbror Jon sa : ”Vi är nog släckt med hela Jönselbyn ! ”

Dagens citat : Det är roligt att leva för då får man se hur det går.

+ 2 gr …           ( Den första snön kom idag.)                                         vi hörs ….