Jag var på Julgransplundring igår. Vallens byalag bjöd enl. tradition alla Gunillagårdens gäster påKaffe och sura lingon  , samt musikunderhållning.Fina pianostycken spelade av Margareta Vallgren / Boman. Alla fick vi en njutbar stund, inte minst av sorlet från alla pratsugna, eller som en äldre kvinna beskrev det.” Det här är musik för mig,hos mig är det alltid så tyst.” Stor eloge till Er alla som ställde upp för oss.

När jag var liten, fanns det alltid Julgransplundring. På Skolhemmet ordnades det en stor fest. Föräldrar var inbjudna, lärare, prästerna, men inga klasskamrater ”från byn”. Vi spelade upp jultablåer, dansade kring granen. Tomten kom med julklappar och alla fick vi kaffe med dopp. avslutade med långdans där alla var med. Dansen gick genom källaren, tvättsugan, badet  upp igen tll andra våningens sovsalar, till tredje vinden och ner. När dom första var framme vid granen igen, var den siste uppe på vinden.

Min mamma ordnade också julgransplundring för alla barn i Bysjön varje år. dethär har jag också  skrivit om i min bok” Skolhemsongen”                                                                                                             Våran jul här på Dallas, med tomtar och ljustakar  får vara kvar ett tag till.   Så länge det är mörkt på morron och på kvällarna, är det mysigt med ljusen och julprydnaderna.

Dagens citat :    Ett sätt att finna glädje i vardagen är att göra lite mer av det vi tycker om.

-20 gr …                                                                       vi hörs …

Ps. Jul på Skolhemmet. 1: klass 1945. Jag nr 2 i första rad.DS

 

 

 

 

 

 

 

 

Det sägs och man hör och läser / Hon eller han bär sin ålder med heder.Visst men gör inte vi alla det. ?   Nog beror väl det mesta på vilka gener vi ärver, utbildning , jobb,var vi bor.   Men ”,Det är bättre att vara rik och sjuk” , än frisk och fattig.” Oj vad hon klagar kanske ni tänker. Men så är det ,läs det några gånger och ni ska se att det är rätt. Välj själv vilken rikedom som räknas.

När vi flyttade hit så tänkte jag fortsätta att skriva på min blogg hur det kan vara att åldras. Att flytta in på ett äldreboende, efter 60 år lämna det hem man älskar.  Låta kroppen bestämma över förnuftet.  Gjorde vi rätt  Visst gjorde vi det. Våra kroppar har bestämt. Vi har det bra här, skulle inte klarat av att bo kvar i Holafors.Det märkliga med oss är, att vi har samma krämpor. Båda är vi ”benlösa” har svårt för att gå, ryggbesvär, artros, dålig syn, hjärtbesvär m.m .  Men jag tyckerändå vi bär vår ålder, 82 -79, med heder, Ännu så länge klarar vi det mesta själva. Lever efter min vännina Annas ord /” Allting går ,detsom inte går , det går också.”

Dagens citat : Försök idag att vara precis den du är och att vara stolt över just det.

•  – 8gr …                                   vi hörs …

Så är det då dags att lämna det gamla året bakom oss och plocka fram nya fina ark att fylla 2016 med.  För oss som levt ett långt liv, redan fyllt det med olika saker,kan det kännas ibland som att allt går i invanda spår. Nöjd över att ta vad dagen ger. Men för er yngre, blir varje nytt år en utmaning, en nyfikenhet över vad året ska ge. Önskar er alla ett år av kärlek , glädje. att ni får vara friska och att alla krig tar slut.

För övrigt har vår nyårshelg förflutit lungt. Vi ha varit hemma , men haft besök av både stora och små. Barn, barnbarn,och barnbarnsbarn, små hundar, stora hundar. Vi orkade inte vänta på tolvslaget, så nått nyårstal blev det inte, ej heller nån  nyårsskål i år.Flaskan blev oöppnad. Men däremot blev det TV och wienfilharmonikernas traditionella nyårskonsert från  Wien på nyårsdagen. Den vill jag inte missa, speciellt i år när det bjöds påStraussvalser.  Vi blev även bjuden på en god middag igår, när Jonnie och Birgitta kom förbi med Älgstek, Champinjonsås och Hassebackspotatis. Vilket vi avnjöt senare på eftermiddagen.

Dagens citat :Ser du en mening i det du gör kommer du också att känna dig motiverad.

-2 gr …                                                              vi hörs …

Klockan är fyra  på morronen, det är 20 minusgrader ute, sitter som vanligt vid den tiden, vid min dator.  I dag på en av årets tre skälvande sista dagar. Jag är en morronmänniska. Har alltid varit det, så länge jag kan minnas. Får ofta frågan, va gör du uppe så tidigt ? Svarar , jag njuter.  Får som svar , av vad då ?         Av livet, stunden, lugnet, tystnaden, av att bara finnas till.

Som liten och tonåring hemma i Bysjön var sommartiden den bästa. Gick alltid ut, mötte soluppgångeen på min speciella plats. Lät tankarna vandra fritt till fågelsången, det var nog då jag började fantisera om livet. Som tonåring cyklade jag ner till forsen, satte mig på min sten,  lyssnade på forsens brus, tittade på andfamiljen som kämpade mot  forsströmmens kraft  ellet minkhonan som lekte med sina ungar.  Hittade mitt lugn, min ro, Kunde låta tankarna följa det strömmane vattnet, fantisera om framtiden. Hur skulle den bli ? Min Mor sa till mig . Du ska inte sitta och fantisera, du kan bli tokig. Hon förstod inte, hur skönt det var. Någonting jag ej heller kunde förklara för henne.

När jag sedan som vuxen kom i kontakt med Mental Träning , förstod jag, det var ju det jag hittat om liten.  Jag hade det inom mig. Burit det med mig. Som 79åring kan jag nu se tillbaka på  alla mina mornar, ställen jag hittat och funnit  stillheten och ro på. Det är en gåva, så stor. Har även kommit till ro här på Dallas, trots daglig värk, kan jag hitta morronstundens tystnad och ro, i min speciella  egna fåtölj, och även här få ”fantisera”.

Nu önskar jag Er alla därute, vänner och bekanta unga som gamla. Kända som okända, att ni hittar Er morronstund, och lär er ”fantisera”

ETT GOTT NYTT ÅR  2016.  till Er alla.

Dagens citat :  De flesta rädslor är självcentrerade. Om vi arbetar med oss själva kan vi ofta vända oron till tro och tillit.

-20 gr …                                               vi hörs …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter tre underbara dagar hos Jessicas familj, är vi åter tillbaka i vår lilla” Dallaslya.”  Det var kjells och min 60 åriga jul  vi fick lyckan att fira tillsammans. Mindre lyckat var det att komma hem. Hissen är trasig, vi fick gå trapporna. Som tur är bor vi på andra våningen, inte så många trappor att traska i, men vi har dåliga ben och rygg så det kändes.  Det finns dom i huset som har det värre, även personalen fick extra arbete  med att servera mat mm. Otur är att vi har vår rollatorer häruppe, dom skulle behövts nere nu. Utan dem kommer vi ingen vart, Kjell ska på hälsocentralen på Tisdag, få se hur det går. Men ”Det ordnar sig alltid, om man tar det som det kommer” som det står i visan.

Dagens citat : Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart.

+2 gr …                                                         vi hörs …