Vad ska vi hitta på idag, har varit det dagliga samtalsämnet vid  frukostbordet ett tag nu. Nått vidare” uteliv” har det inte blivit, på grund av det dåliga sommarvädret. Vi har nu bott här på Dallas i tre månader och har det inte varit blåsigt och kallt , så har det regnat. Kan nog räkna på ena handens fingrar de gånger vi har kunnat gå ut med våra rollatorer.  Det är tur att vi har bilen när vi behöver handla mat.       Annars blir de till att fördriva tiden att läsa , lösa korsord, titta på TV. Vi blir i alla fall hjärnstimulerade.

Jag gjorde i ordning balkongen som ett substitut för alla blommor som jag vårdade så ömt i Holafors ,  M en det har inte blivit så att vi fått sitta där  många gånger heller.  Det konstiga är att hungrig blir vi fast vi inte rör på oss och kroppsomfånget ökar. Det där att äta i ”rålösta” stämmer, det är  också så  bekvämt i våningen här.   Små rum, inga trappor, hiss , post och tidning i dörren. Men jag saknar att få gå ut kl. fyra på morron. Lyssna till fåglarna ,mata måsen Gösta, dricka mitt kaffe ute vid dammen, läsa tidningen. Men tror inte det heller har gått att göra hemma, den här sommaren.  Det har i alla fall varit myggfritt.

Dagens citat : Det är klokt att acceptera verkligheten som den verkligen är.

+ 17 gr …                                                                                                 vi hörs …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I går hade vi vår 60åriga bröllops dag.   60 år är en lång tid, tankarna går tillbaka till en sommarkväll 1954.  Jag sitter på en loge i en liten by, Mjösjö, mitt i skogen en mil från min hemby Bysjön.  Det är logdans, musiken ljuder i sommarkvällen. En ung man,  Kjell, kommer fram och frågar om han får slå sig ner bredvid mig.  Jag är 16 han 19 år. Våra blickar möts, han sitter kvar hela natten, vi pratar  och pratar, känner att något magiskt har hänt mellan oss.

Mycket har hänt sedan den dagen.  Sorg och glädje har följt oss på vår väg. Vi har fått fyra underbara barn, 11 barnbarn, 6 barnbarnsbarn.  Det magiska ögonblick som vi upplevde för 60 år sedan på en loge i en liten by mitt i skogen finns kvar.

En blick, en hand och vi är unga på nytt .

Gårdagen fick också sin glans, tack  Madeleine och Tomas.    Dagen började med tårta , champagne, blommor och presenter, i vår lilla  ”lya”. avslutades med god middag hemma hos dom.     Även en dag att minnas, de år vi får ha kvar tillsammans.

Dagens citat :  Kärlek är inte bara att gå hand i hand – det är att hålla varandras händer vad som än sker.

+ 13 gr …                                                       vi hörs …

Avslutar berättelsen om vår ”semestertripp ” med en bild  från    Amandas 20 årsdag . Far och son i förtroligt samtal.  För mig vilar det lugn och trygghet, kärlek, i den bilden.  Vad pratar dom om må tro ?   Bilar ? Motorcyklar ?  Livets mysterier ? Kanske framtiden.  Dom två har alltid varit bästa kompisar, från Jonnies tidiga barnaår. Som ensam pojke bland tre systrar, och enda pojke i byn , fick pappa bli bästa kompis och lekkamrat och förtrolige.

Nu är det omvänt.  Nu är det Jonnie som  är pappas kompis.    När man är liten är pappa kung. Pappa kan allt , vet allt, starkast i världen, av pappa kan man få låna hammaren lära sig spika ,hamra, bygga.   Men så kommer den dagen , när pappa inte behöver hammaren längre, han överlämnar den för gott, den blir Jonnies. Nu är det hans tur att föra den vidare. Men pratstunderna de små förtroliga samtalen och pappas  råd inför  vardagliga problem finns kvar.

Dagens citat :   En vän är en människa som är ärlig med vad hon ser och tycker, men alltid står kvar vid din sida utan att säga : ” Vad  var var det jag sa ”

+ 15 gr …                                                                 vi hörs …

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur kan någon ute i cyberrymden veta var jag befinner mig. ?    Fick ett meddelande på mobilen när vi var i Sollefteå. / ” Det tar er 56 min att köra från där ni nu är till hemmet, med följt av en karta över riksväg 90.  Jag tycker det är skrämmande. Onödig information.     Vi brukar ta det lugnt, bryr oss inte om tiden.   /  Påminner mig om när jag och min bror var liten, varit hemma på skollov. När vi skulle åka tillbaka på Skolhemmet / Skolan och hade fem km. att gå till  Östansjö och Lasses buss, så sa Mor till oss, Om ni går nu utan att stanna på vägen, så hinner ni fram till bussen . Och det gjorde vi alltid, utan annan information. /

Dagarna i Sollefteå gick fort, Det var ett nöje att få vara med Jacob och hunden Rocky. Få känna sig behövd.   Jacob kom ofta med roliga kommentarer. Jag pratar ofta med mig själv, har börjat kalla mig för ”kärringen”.     En dag sa Jacob,” Momma jag tycker ni har fel skylt på er dörr.  Jasså hur så ? Jag tycker det ska stå Kjell Häggkvist och ”Kärringa” , för du säger alltid” kärringa” till dig själv . –  Ja vi får väl ändra den till det då  .  – Eller så får du sluta kalla dig för ”  kärring ”, tyckte han.

Hunden Rocky och Kjell var oskiljaktiga. Där Kjell fanns,  fanns Rocky , varje dag från morron till kväll.  Vem han älskade mest , korven som Kjell bjöd på ,  eller Kjell  var svårbedömt.                       Resan hem tog nästan två timmar. Vi var in i Holafors, undrar hur ”cybermolnet” ska fixa det ?

Dagens citat :   När du samtalar med dig själv, kom då ihåg att du tycker om dig själv .

+ 8 gr , kl. fyra på morron  …                                                         vi hörs …