Bertils affär var ryggraden i Holafors. Inte bara affären utan också dess innehavare Bertil och Evy Lundin. Två speciella människor, med ett stort varmt hjärta. På den affären kunde man köpa allt, det som inte fanns hemma beställdes hem. Där fanns mat, kläder,verktyg, husgeråd. En bensinpump fanns ute på gården. Båda makarna var sociala och hjälpsamma. Bertil alltid glad och språksam, hans berättelsekonst var ovärdelig. Evy den milda, lite tysta, höll sig lite i skymundan, men fanns ändå där, när någon behövde hjälp eller rådgivning. De ställde upp för byn, vid sammankomster som födelsedagar, begravning, byfester fanns dom med. Under anläggningstiden när kunderna blev flera, anställdes två butiksbiträden. På affären träffades man, stannade kvar och diskuterade, dryftade dagens och livets händelser och problem. Kanske gick man hem lite lättare i sinnet. Jag fick själv glädjen att arbeta på affären en sommar. Familjen ville få ledigt, åka bort ett tag. Hade inte arbetat på affär tidigare, var själv ung, fick en ännu yngre flicka till hjälp. Kan än idag inte förstå hur dom vågade lämna ansvaret över affären till oss. Det var en rolig tid, men utvecklingen och avvecklingen av byn gjorde att affären upphörde. Evy och Bertil är sedan länge borta, men minnena  finns kvar och tacksamheten över att jag fått uppleva en tid av ett liv som inte finns att få längre.

vi hörs………

Evy och Bertil Lundin på sin 60 åriga bröllopsdag.

Igår fick jag en snilleblixt. Har fått och haft många, många snilleblixtar efter det jag lärde mig leva med mental träning. Självförtroendet växer och man vågar göra saker, vågar vara den man innerst inne är. Våga vara den du är, var också titeln på de kurser jag höll i Mental träning.  Tillbaka till Snilleblixten. Jag har ”gjort om mig”. Hempermanentat mitt hår,ser ut som ett troll.Men det är positivt om än inte så vackert. Jag får mig ett gott skratt varje gång jag ser mig i spegeln. I förrgår blev jag bara deppad när jag såg mig själv långhårig och vinterblek. Att min kropp strular och bråkar med mig, kan jag inte göra så mycket åt, eller hur?  Här får ni min dikt/

TARANTELLAN

Jag önskar jag vore en Tarantella, efter behov kunde ömsa mitt skinn.

När man känner sig som 17 innuti, fast kroppen visar en 73-årig kvinns,

med hängbröst, rynkor, och sladdriga lår. Men jag vägrar att tantpermanenta mitt hår.Jag vägrar att gå i stickad blus och kjol. Jag vägrar att gå i fotriktiga skor.

Jag njuter av att göra som jag vill, önskar ibland att tiden stod still. Vad andra tycker och tänker jag ej bryr om.  Jag vill ändå inte vara som dom.

Ähh!!  Jag struntar i mitt Tarantellaskin, är 17 inuti om någon vill titta in.

……………………………………………………………………………………………

Flera snilleblixtar, och om hur man vågar med Mental träning, kan ni läsa i min bok MIRAKLET.

Vi hörs………….

1½ jättefranska + en liten ask smörgåsmargarin. 3 dl grädde.

1 ask bredbar pastej-1 ask sardiner- 1 ask räkost

3 st. hårdkokta hackade  ägg

Majonäs- Kaviar-  Bostongurka

2 hg.Rökt skinka i småbitar

1 st Gurka +3st.tomater hackade i småbitar

1/ Putsa och smöra alla brödskivorna ( 2×4 längder i4 lager) Bred räkost utrörd med vispad grädde på första lagret.

2/ Sardiner utrörd i vispgrädde på andra lagret

3/ Leverpastej och 1 msk Bostongurka utrörd i vispgrädde på tredje lagret

På fjärde lagret bredes en kaviarsträng (= kaviar utrörd i grädde) i mitten på smörgåstårtan. Lägg hackade ägg ovanpå kaviarsträngen. Majonäs utrörd med resterande grädde, bredes på sidorna om kaviarsträngen och runt om tårtan. Lägg hackad skinka på var sida om kaviar och äggsträngen, sedan tomathacket och längst  ut hackad gurka. hackad gurka runt om.

Så garnerar jag ”min” tårta. Men låt smak och fantasi avgöra hur du vill göra Din personliga Smörgåstårta.

LYCKA TILL!

Undrar hur många smörgåstårtor jag och Kjell gjort dom senaste 20 åren. Vi har en speciell ”Momma-Fammastårta”  som blivit vårt signum. Den har vi gjort till födelsedagar, bröllop, dop mm. Idag har vi gjort en till vår sondotter Josefin som fyller 18 år i morron. En likadan gjorde vi till hennes dopdag. Den här tårtan är god och lättäten för både barn och vuxna. Den är finskuren så alla får sin bit av garneringen på tårtan. Inte som det händer ibland, att skinkan försvinner på en tallrik och laxen på en annan. Nu får det vara nog med självskryt. Om någon vill ha receptet, så går det bra. Så här ser den ut.

Vi hörs………..

Ja så har man klarat av det här med fotvård än en gång. Helt själv. En gång i månaden brukar jag ta till sax, fil, pincett och fixa våra fötter. Men nåt konstigt är det.Mina fötter kommer längre bort från kroppen för varje gång. Jag når dem snart inte längre. Sedan sitter det två stora ”bomber” i vägen, men efter  nått som liknar ett gympapass, med stön,stånk och suck, så är det fixat.Jag har vunnit än en gång. Över vad då? Jo , åldern, stelheten, kroppens förfall. Jag svävar som på moln, med mina fötter, i en månad till. Nu blir detKjells tur, lite lättare jobb för mig. Hans fötter sitter där dom ska…….Vårkrattningen fortsätter som vi börjat ,mellan snö högarna. Två tranor flög över oss just som vi satt och tog en paus.De flög söderut. Var nog ute för tidigt,hittade nog inget öppet fält och vatten här uppe än. Det här med askmolnet känns oroande, naturens kraft är mäktig.

– 2,6 gr.  vi hörs ………