Vi är hundvakt den här veckan till Stoffe. En snart 10 årig Golden. Att hund är bra för äldre kan då inte vi påstå. Visst är det mysigt med hund, men om man som vi har haft hund i 45 år så är det faktiskt skönt att vara utan när man blir äldre. Tre av våra barn har hund just nu, alla fyra har haft hund tidigare.  Så utan hund behöver vi inte vara. När dom åker på semester får hundarna sin semester hos oss. Stoffe är rädd för åskan, och idag har det åskat.  Så det har varit att lugna ner honom så han inte skakar sönder. Får hoppas att det är åskfritt i morron. Nä nu är det dags att halta iväg på kvällsrundan, vill inte ha honom okopplad ute, hästbajset lockar, och att duscha hund är inget  man längtar efter.

+17gr. har spöregnat, nu sol.         vi hörs………

Natta i Näsåker är ett uttryck som jag har hört ända sedan jag för snart 60 år sedan kom till Holafors. Har inte förstått vad det står för, men i dag fick jag bevis. Vår måg Uffas kom glidande med sin CHEVA-56, en raggarbil säger Barnbarnsbarnet Gusten, som tillsammans med sin mamma Linda och mormor Mona åkte med i bilen. De kom för att bjuda oss på skjuts. Vi vill bjuda er på en ”gofika” i Näsåker säger Linda. Så vi gled iväg in i Näsåker. Målet var Ingelas cafe´.  Stängt pga sjukdom. Tråkigt. Vi åker till Fädbodammen. Stängt över helgen. Då bjuder vi på en glass på Bilisten säger Mona. Glassen var slut. Åhh. Det stora goda  fikat slutar med en glass på Konsum som vi äter bakom skolan. De enda sittplatser vi fann.  Förstår nu uttrycket  NATTA I NÄSÅKER.   Men vädret var fint + 27gr

Vi hörs…

Fam. framför hemmet i Västbyn

Mormor och morfar med barn. Min mor står längst till vänster.

Min mormor Anna-Maria Salomonsson född Vesterlund 1872 i Krånge Junsele blev mor till 11 barn under åren 1904 till 1926. Hon blev änka vid 55års ålder, efter min morfar Johannes Salomomsson född1879. Han dog  1927 i en hjärntumör, efterlämnade mormor och 11 barn. De hade skapat sitt hem i Västbyn/Junsele. En jordbruksfastighet som mormor ärvt av sina föräldrar. Morfar arbetade vid sin död som skogvaktare. Nu stod mormor där ensam med 11 barn. De äldsta däribland min mor född 1906 hade då flyttat hemifrån, men 8 barn hade hon ändå ensamt ansvar för och ingen inkomst mer än en liten pension efter morfar. Ladugården gav mat. Hon vävde och sydde själv kläder till både sig själv och barnen. Min mormor var en mild ödmjuk kvinna vilket jag tror alla vi 18 barnbarn kan intyga. För min bror och mig var hon tryggheten när vi bodde på Skolhemmet. Att få komma till mormor då, när vi inte kunde få åka hem, betydde otroligt mycket. Vi var dom enda av skolhemsbarnen som hade en mormor i Junsele.

Bilderna föreställer Mormor och morfar med sina 8 förstfödda barn, som sedan blev 11. Alla deras kläder har mormor vävt och sytt. Lägg märke till flickornas och mormors brorscher, de är gjorda av deras eget hår.

Till mormors 75 årsdag samlades alla syskon utom Märta som dog ung i blindtarmsinflamation. Av syskonen finns endast två kvar i livet nu.

Vi hörs……

Vi har en märklig vy från vårt vardagsrumsfönster. Ur grannens skorsten växer det upp en tall. Det är en vacker vy, särskilt när solen skiner, som den gör idag. Men jag undrar hur den hamnat där?

Ryssvärmen är här + 22gr.      vi hörs……

Ett vidunder har parkerat bakom vårt staket. Grannen har sålt en skogsavverkning på det vi kallar kullarna. Kullarnas höga fina tallar som har varit en fin utsikt från vårt sovrum. Hur kommer det att se ut nu, när vidundret har farit fram? Men vad händer, jag ser himlen, inte bara träd. Några träd är lämnade. Det blev faktiskt bra  där skogsmaskinen dragit fram. Känns redan lättare att andas. Och när vi sitter ute på gräsmattan SER vi bilarna mellan träden, och inte bara hör trafiken, som rusar förbi på riks-90.

Aftonstjärnan

Att gå i skog

Att smyga som på tassar över marken

där den är skymmningsmjuk.

att luta sig mot trädens ryggar.

att spegla sig vid månsken i en tjärn

och känna, hurdet tunna vattnet skälver på ytan.

Att se högt över grenar vita Aftonstjärnan.

av Bo Setterlind.

Sol +11gr. vi hörs…..