Senaste vårtecknet, isfritt på gården. Behöver inte sparken längre för att ta mig till soptunnan eller hämta tidning och post. Buskar och rabatter börjar sticka opp ur snön. Mycket annat sticker också opp, som under fågelbordet tex.Resultatet av all frömatning i vinter, tror inte fåglarna behövt svälta. Stormen i förra veckan rev också ner en massa kvistar och barr, det ser inte vackert ut, ej heller att vintern tagit hårt på hus och övriga byggnader. Mycket som behöver snyggas till inför sommaren.Även Kjell och jag har fått våra törnar i vinter, fastän vi glädjer oss åt våren så inte är man precis som några kalvar på vårbete. Det tar emot. Bilen behöver också vårrustas. Kjell envisades med att själv lägga om till sommardäcken igår.” Har jag lagt om däck både på min och andras bilar i nära 50 år, så må jag väl klara det i år också.”.. Ja men tänk på att du är inte ung längre…Efter två timmar i garaget kom han in med konstanterandet: Det är nog inte som förr när jag jobbade och la om fyra däck i halvtimmen…
Idag har vi också suttit ute och premiärfikat mot ”solväggen”.
Härligt med fågelkvitter,takdropp ackompanjerat av motorljudet från grannen Ebbes fyrhjuling. ..
Dagens citat : Livet behöver inte vara perfekt för att vara underbart.
– 4 gr… i morse kl 5.00 vi hörs…
Hej.
Vet du vad. Jag blev gråtfärdig då jag läste dagens lilla inlägg. Varför envisas äldre människor med att utmana ödet så där?
Kommer du ihåg att jag sa att en kommentar från mig försvann i cyber-rymden någonstans i höstas. Eller om det var i vinter typ :=/
Då hade jag i alla fall skrivit att det är väldigt bra att skaffa sig en liten lägenhet i stan, där det är nära till allt, som affärer, service och läkarvård. Där ska man tillbringa den tid på året då det är svårt att ta sig till sagda inrättningar. Dessutom kräver ett boende på landet mycket krafter vad gäller snöskottning, värmehållning och bara en sådan sak som att hämta posten eller bära ut soporna.
Jag känner er inte personligen, men känner för er. Jag tycker det är dags att ta det där steget! Är så himla onödigt att det ska behöva hända en olycka eller ett sjukdomsfall för att få äldre att göra slag i saken.
I mitt förra inlägg – det som försvann – skrev jag även om min mamma (född Fängström) som bott i eget hus sedan 1970 och fortsatt med det efter det att min far dog för 4 år sedan. Hon är nu 80 år och strax före jul gjorde hon äntligen slag i saken. Hon insåg till slut att , det att skotta snö och sköta värmen i ett stort hus inte är för gamla damer, eller för gamla herrar heller vad det anbelangar. Nu har hon sålt sitt hus och bor i en underbar lägenhet med balkong och hon trivs som bara den.
Jag hoppas ni också kan göra slag i saken. Man behöver ju inte sälja sitt hus, utan ha det kvar som sommarviste.
Sköt om er och en fin vår önskar jag er.
Hej från Evy