Vad jag längtar efter sommartid. Min kropp är redan inställd på den tiden. Vaknar nu kl halv fyra, pigg och utsövd. Som i morse, låg kvar i sängen ,njöt av sängvärmen, funderade som vanligt över vad kommande dag har att ge. Då plötsligt tänds varsel ljuset ute på bron . Smyger mig upp, därute i månskenet sitter rävhonan och äter av maten jag la ut i gårkväll. Synd att jag inte kunde ta ett kort.
Plockade igår ihop alla grattiskort Kjell fick på sin 80 årsdag. Dags att skriva tackkort. Mitt bland alla låg ett brev från vår dotter Madeleine till pappa .Visst hade både Kjell och jag läst det. Men nu läste vi det igen med ”andra ögon”. Madde, vi läste det med både tacksamhet,glädje och vemod. Tacksamhet över att få det medan vi ännu lever, glädje över det du skriver, vemod över att våra år tillsammans snart är förbi. Vi gömmer det i våra hjärtan.
Jag har sparade brev, skrivna av min far och mor. Brev som skrevs 1946 när min far vistades på Österåsens sanatorium för TBC. då kallad lungsot. Jag tänker dokumentera, skriva om den tiden, delge er dessa brev i en ny fristående sida, som jag kommer att kalla LUNGSOTEN – ETT LIVSÖDE. Eftersom min far hade en speciell skrivstil är det svårt att kopiera breven, så jag får renskriva dem. Vet ej, men jag tror att mina barn, barnbarn och efterlevande kommer att finna värde i det, om de någon gång i livet, kommer att söka sina rötter. Kanske de finner svar där …
Dagens citat : Kärlek är att se med andra ögon.
– 8 gr … vi hörs …
Oj, oj, oj vilket fint brev från Madde! Man blir rent rörd. Och, som du skriver Anna-Greta, så fint och förståndigt av henne att ge uttryck för detta NU. Rosor i eftermälen betyder ju ingenting för den de var ämnade för.
Kram till er alla, speciellt Madde denna gång.
Knut
Tack Knut !
Ja man känner både lycka och rikedom, när man får så fina brev. Våra barn, nu även barnbarnen, ger oss så mycket av sina känslor och kramar .
Kram
Annagreta