I dag har vi haft kärt besök av  lilla Hardy ,hans mamma Evelina och moster Josefine.  Hardy har redan blivit 2 ½ år. Som jag tidigare berättat är han född med den obotliga sjukdomen GA 1.       Vilket för hans del gör att han bl.a. inte kommer att kunna gå, prata . Äta den mat vi äter , utan får specialmat genom en slang i magen.

Men intellektet är det inget fel på. Han har redan lärt sig teckna ord, samt säga flera ord. Hardy är en mjuk ,fin och go kille, som ibland helt naturligt,blir frustrerad när han vill gå och inte kan själv. Eller när vi inte förstår vad han vill och menar. Ett ord som han ofta använder och tecknar , är ordet älskar.

Igår fick jag,och Kjell, den finaste, vackraste kärleksförklaring vi någonsin fått.  När Hardy skulle åka hem, tecknade han med sina små händer korsade över sitt hjärta,  samt pekade på oss. Visade att han älskar oss. Visade sedan att han ville ge oss en kram, vinkade och sa  helt riktigt . Hej då.   Den känslan jag upplevde då, går inte att beskriva.            Tack för att du finns Hardy !!

Dagens citat : Genom att påminna oss själva om att vi har mycket att vara tacksamma över, lär vi oss att förstå att allt det goda vi har i livet inte är självklart.

+ 11 gr …                                                                   vi hörs …