Återbesök …

visst kan man fika i sängen.
visst kan man fika i sängen.
En veckoranson gift. Usch !
En veckoranson gift.
Usch !
Var i måndags på återbesök, ortopeden soll. Sjukhus. Kanske en liten början av hjälp för mina bensmärtor. Fick en kortison spruta i knät, men tyvärr var det bara ett kvartsbesök, så om jag ville veta mer om min benvärk ,fick jag ta kontakt på Hälsocentralen hemma för en ny remiss. För ännu ett besök, med undersökning och evt. en flatröntgen vad det nu kan vara.
Lade också i måndags bort all medicinering av Morfin och Alvedon. Otroligt skönt efter nästan tre veckors daglig dos. Men vilken Noja jag fick. Där var Avslappning / mental träning till hjälp.

I går fick vi ”storfrämmande” Hardy med föräldrar kom och uppvaktade oss med tårta och blommor . Hardy är en speciell litenkille, en kämpe som vet vad han vill. Fast hans handikapp , gör att han varken kan gå, prata , äta normal mat. Han får sin mat genom en knapp på magen.
I går mitt under det spännande Kallaåket, ville han se barnprogram. Vi har två TVen Alla utom Kjell satt och tittade på barnprogram och fikade sängen.
Sedan skulle det sovas i ”Kojan” Kojan är ett rum på övre våningen , där våra barn, deras vänner, våra barnbarn och nu även barnbarnsbarn har älskat att sova i. Nu tecknade Hardy att det var dags att sova, Han och pappa Per tog en rejäl middagslur innan hemresan.

Dagens citat : Ett sätt att finna glädje i vardagen är att göra lite mer av det vi tycker om

+ 5 gr … vi hörs …

Välsignade rollator …

Vårt hus var det första egnahem som byggdes i Näsåkers kommun. år 1949 av Kjells föräldrar Irene o Hilding Häggkvist. Bilden är från 1954
Vårt hus var det första egnahem som byggdes i Näsåkers kommun. år 1949 av Kjells föräldrar Irene o Hilding Häggkvist.
Bilden är från 1954
Rollatorhjälp vid frukostdukning
Rollatorhjälp vid frukostdukning
Hur skulle jag ha klarat mig utan dig min kära rollator? Du är min bästa hjälpreda och kompis just nu. vad som felar mina ben har jag inte ännu fått veta, kanske på måndag om jag träffar på rätt person / läkare på mitt återbesök.
Det som jag tycker är märkligt är att så många skäms att gå med rollator. ”Du är väl inte så gammal att du behöver rullator” har jag fått höra. Men snälla nån , det har nog inte med ålder att göra, utan med dålig självkänsla/ självförtroende.
Annars så går planeringen framåt ang. nya bostaden. Hyreskontrakt är påskrivet, den lilla trean ska renoveras, vi har fått välja tapeter. köksluckor, bänkskivor. Spis, kyl o frys ska bytas ut. Alla snickerier ska målas om. Golven slipas. Det känns ju som ett plus att inte behöva flytta in i en ”annans” lägenhet. Toan ska också handikapp anpassas.
Men visst kommer det att kännas, att lämna Mältorp. Åren har gått fort,vi har riktigt inte hunnit med. Nu orkar vi inte hålla ställningarna längre. Huset och omgivningen, blommor ,träd gräsmattor har ”vuxit ifrån oss. Kan bara hoppas att någon intresserad köpare finns, som tar hand om huset och fortsätter där vi slutar.
Jag kommer att fortsätta rapportera på mommasblogg hur det går framöver.

Dagens citat : Det kommer förmodligen att ta väldigt lång tid innan världen har förändrats till det bättre, så det är smart att börja med sig själv.

+ 17 gr i solen … vi hörs …

Fettisdán…

erik uno olofsson
erik uno olofsson
skolhemsbarn på skidutflykt
skolhemsbarn på skidutflykt
Nu var det längesedan man åkte fettisda´n. Vi sa alltid fettisdán förr. Som alltid går tankarna hem till Bysjön. En fettisdág som jag minns med gläje och värme,var den som vi barn upplevde på 40- talet. Vi hade alltid skollov den veckan det var fettisdag. Vi var 9 barn i byn – Ulla, Teres , Eskil, Georg, Håkan, jag, jan- Ola och Nils- Erik. ,men bara fyra av oss bodde på skolhemmet. När vi nu kom hem, fick vi bråttom.
Vi skulle enl. gammal sed, som dom gamla i byn berättat, gå runt i varje gård och få en fettisdagsbulle. Om vi inte fick någon hade vi rätt att riva muren. Vad vi fantiserade. Men vi fick en bulle i varje gård. 10 stycken. Efter sista bullen var vi så mätta och sprängda, så vi knappt kunde röra oss, än mindre tänka på en bulle.
Vi satt helt utslagna hemma hos Fritjofs, Jag vet sa Signe, I morrn kan ni åka till skogshuggarna på andra sidan sjön med fettisdagsmat. Det orkar vi inte sa vi . Jag tror det är vad ni behöver nu. Ta ryggsäckar och kom tidigt i morrnbitti, så har jag maten klar att ta med.
När vi träffas på morronen har Signe maten klar. Tunnbröd, hemsmör, getmese, bruna bönor, fläsk, kams,bullar och en hink med mjölk. Våra ryggsäckar blev överfulla.
Hälsa till karlarna ropar Signe när vi susar nerför backen mot sjön.
Solen skiner det är 10 gr varm , bra skidföre, efter en timma ser vi kojan, hör yx o såg ljud, hästbjällror. Vi är framme.
Snart är det varmt i kojan ,maten nästan uppäten. Det börjar skymma ute, Det är dags att åka hemåt. Nio lyckliga barn sov gott den natten.

Årets semla är räddad. Grannen Imber kom in med jättegoda semlor och en bukett fina tulpaner. Tack ! Det värmer med så goda grannar.

Dagens citat : Lita på din längtan.Ingen annan ändu vet vad du längtar efter.

+ 3 gr … vi hörs …

Alla hjärtans dag …

I går blev den lägenhet vi bokat besiktigad. Just nu befinner vi oss oundvikligen i verkligheten. Vi kommer att flytta till bekvämligheten och för oss en främmande miljö. Vi har nu tre månader att bearbeta detta faktum. Men mors ord ringer i mina öron / Kommer dag kommer råd.

I dag är det också Alla hjärtans dag. Vänliga veckan har passerat. För oss som snart har levt vår tid, har svårt att inse detta. Att det ska behöva finnas. Men med dagens olika ”ondskor” kanske det kan vara en påminnelse.
Har idag haft besök av min 85 årige bror. Han kom med glädje, värme blommor och presenter. Det värmer hjärtat. En dag med roliga minnen, prat om det som varit, och det som ska komma. Tack bror, hoppas vi får många dagar än att umgås och ha trevligt.

Blommor och presenter
Blommor och presenter

Jag ger er , som flera gånger tidigare, på Alla hjärtans dag, min Mormors dikt:

Ett hjärta är ett bittert ting,ve den som inget äger.
Den vandrar tom all världen kring, i motgång och seger.
Ty hjärtat bär en hemlighet som gömmer världens gåta.
Den tyder ingen som ej vet att glömma och förlåta.

– !0 gr … vi hörs …

Oj vilket kalas …

Köksfönstret. tidig morron-
Köksfönstret. tidig morron-
Oj vilket kalas det blev i dagarna fyra.Och jag satt tillsammans med Kjell och bara såg på. Det är märkligt vad som händer med kroppen när man blir äldre Det som gick som en dans för bara två tre år sedan,är ett helt företag numera. Jag kan inte tro att jag blivit lat, men någonting gör att man hinner inte riktigt med dom yngre i deras fart. Får väl nu skylla lite på mina ben, men sjutton vad det går undan för dom yngre.
Inte minst för ”barnbarnspojkarna”. I ett huj var bordet dukat. Tårtorna garnerade och kakor upplagda. Och vad trångt det har blivit i huset, men undra på det, vi var 18 vuxna. Barnbarnen är inte små längre. Bara 7årige Jacob. Det hörs som jag klagar, men jag bara konstaterar att livet går vidare, medan vi Kjell och jag tittar på, hela söndagen satt vi, blev uppassade utan att lyfta ett finger.

Vad blev vi bjudna på då ? Jo förutom gott kaffe, goda kakor och jordgubbstårta, En jättegod tacosgratäng med sallad till lunch. Till middag, en kallskuren kalvstek av älg.Kokt mandelpotatis, en jättegod gräddsås, kokta grönsaker. En riktig gammeldags söndags middag. Efterrätt, Kladdkaka garnerad med grädde och skivad chilifrukt´.

Men presenterna då ? Vi hade avböjt presenter. Men ingen lyssnade. En ny kaffebryggare som ger ett gott morronkaffe, var ju inte så dumt. Ej heller Kjells skäggtrimmare. Vackra tulpaner, godis och många ”lukta gott” saker. Telefonsamtal m.m.
Det blev mycket prat,tårar och suckar om vår flytt från Holafors. Alla känner vi att en epok med mycken glädje, kärlek och gemenskap är över. Men även tacksamhet, över att vår stora familj (35personer) fått uppleva den tillsammans.

Dagens citat : För mycket av det goda, är ibland precis lagom.
+6 gr … vi hörs …

Junsele & Holafors