
Jag saknar första Advent . Kyrkan – alla psalmer – ljusen – stämningen. -den vita snön- kylan – rimfrosten. Kan räkna upp en massa saker, som förut var självklara, men som jag nu bara kan framkalla genom minnen. I ett år har vi nu bott här på Dallas. Här har vi det bra, men tänk så fort det går att kroppen ”lägger av ”. Bit för bit plockas ner. Försämras. Men skam den som ger sig.
På onsdag har vi Adventsgudstjänst med adventspsalmer, körsånger ,kyrkkaffe. nere i samlingssalen. Hoppas jag mår bra då så jag kan gå och lyssna, sjunga med. Det jag är mest rädd för nu , är den smittosamma Vinterkräksjukan. Skulle jag få den nu, när jag bär på Addissons sjukdom, måste jag akut in på sjukhus för att läggas i dropp. Har ännu inte hört nått om att den skulle ha drabbat oss här än.
I går blev vi bjudna på Adventsfika av Jessicas familj. Dom åkte upp från Sollefteå med en Kylbox full med godsaker. Det värmde i snöstormen som samtidigt slog till. Vi har också fått nya grannar. Hör och häpna, från Bysjön. Familjen har fått vattenskada på sitt hus, så den lediga lägenheten, blev deras nödlösning. Tack Päivi, för dom goda nybakade saffransbullarna du bjöd på.
Önskar er alla en ljus och vacker Adventstid ,om tre veckor har vi Vintersolståndet då vänder det igen mot längre och ljusare dagar.
Dagens citat : Tålamod är en gudomlig egenskap Utan tålamod kan vi inte njuta av nuet eller växa och lära oss.
+ – 0 snöstorm … vi hörs …

” Nu äre dompe” är ett utryck vi norrlänningar använder. Fritt översatt till / Nu finns ingen återvändo . Som jag tidigare nämnt så använde sig min Mor av Ordspråk , vilket jag också tagit till mig som en bra och i många fall enkel utbildande förklaring.






