Tänk att som pensionär helt plötsligt vara så värdefull nu inför valet. Fyra år har gått ingen har nämt pensionärerna, förutom när det varit skattehöjniningar och sänkning av pensionerna. Inte alla men vi med den lägsta pensionen. Vi ska vara nöjda med det vi får. Men nu ska vi få hjälp med städning, gå ut med hunden, hjälp med än det ena än det andra. Jag tror ingen av er politiker fattar att vi med låg pension (ca 5.000 i mån efter skatt) inte behöver den hjälpen. Vi kanske inte har någon hund. Eller har så mycket kvar av pensionen när hyra, mat, medicin, tandvård etc. är betalt att det räcker till de hushållsnära tjänster ni erbjuder oss, ens efter ert bidrag.  Men om vi nu är så värdefulla, glöm oss inte. Om ni ställer upp för oss, ställer vi upp för er. … Vi blev bjuden på bio igår, vi såg Farsan en överreklamerad film,  men ändå en snäll film , utan våld men med mycket värme och hjärta.  

Vi hörs…..

Jämnställdhet. Visst har många kvinnor det svårt i vår värld. Visst är det bra att det förs fram, att det görs något. Men vad strävar vi kvinnor efter för jämnställdhet? Klart,lika jobb, lika lön mm. Det finns duktiga kvinnor på alla poster, välavlönade. Det finns kvinnor som misshandlas far illa. Lider. Men det finns också kvinnor som är nöjd med”sin lott”. Jag har mött många sådana på mina föreläsningar.Som mår bra av att vara den dom är, utan att sträva efter makt och  pengar. Som trivs med sin hemmaroll, som städar sitt eget hem utan knot. Pengar ger makt, men ger det lycka? Låt den internationella kvinnodagen finnas för alla,  uppmärksamma  även oss  som inte strävar efter rikedom, utan endast trygghet.

En snygg villa, en dyrbar ring. pengar på banken eller ingentig.

Trygghet kan ej mätas av yttre mått, den kan mätas i lycka blott.

Vad hjälper dig prylar o rikedom när ditt inre på trygghet är tomt.

Nej fyll ditt inre med frid och ro, Det kostar mindre än du kan tro

Då kan du stå där på din fasta mark, känna glädje lycka, du är stark.

+ 2gr.    vi hörs…………..

Vad det enkla kan vara svårt ibland när man blir äldre. Ta bara det här med att promenera. Har alltid älskat att promenera året runt, i skog och mark på vägar, i alla väder. Bara ta på sig kläder efter årstid och gå ut. Jag har ”dåliga” knän, ledkapslerna nöter mot varandra, att då promenera på en knölig oplogad väg är ett elände. Man vill ju njuta av solen, titta sig omkring, se förändringar i naturen. Omöjligt på grund av dessa knölar. Men envis som jag är knatar jag mig fram och tänker att snart är det vår och ”den som väntar på nåt gott väntar inte för länge”. Men ont gör det. Som äldre får man glädja sig åt det lilla. Vårfåglarna som sjunger så glatt vid fågelbordet. Räknade till 9 olika arter igår, plus en sparvhök som brukar gömma sig i granen redo för anfall. Hästarna från ridskolan med sina ryttare som rider förbi är ett härligt vårtecken, samt att grannen Ebbe tänder brasa och grillar korv ute. Snart kommer också barnbarnen till oss på sportlov. Då blir det liv i luckan. Då glömmer vi alla krämpor och blir som barn på nytt.

Kl. är 6.00 på morron, det ljusnar ute -7gr.   vi hörs….